Skolmaten får kosta

Enligt Weine Backman står det nu helt klart att de sparkrav på de ökade skolmatskostnaderna, som tidigare ålagts BUOK-nämnden, varit orimliga. De delar av nämndens budgetöverskridanden som hänförts till ökade skolmatskostnader har egentligen handlat om att nämnden fått för lite pengar att betala skolmaten med. Vilket, enligt Backmann, kunde konstateras redan förra året då nämndens skolmatsunderskott helt enkelt ströks. Den ramökning för skolmaten som nu föreslås kan ses som att skolmatsproduktionen i Gällivare faktiskt har en ganska rimlig prislapp, menar han. Dåligt underlag Men det finns sparmöjligheter i effektiviseringsåtgärder.  ? Det underlag som låg till grund för fullmäktiges beslut om en ny kostproduktionsorganisation var ett mycket dåligt underlag som slog helt snett. Det kan vi nu konstatera med facit i hand. Naturligtvis ska vi fortsätta jobba med kostnadsnedskärningar, men vi måste samtidigt inse att eleverna i Gällivare ska ha mat och de kostnaderna får vi leva med, säger Backman. Realistiskt sparutrymme Det extraanslag för skolmatskostnaderna som nämnden också föreslås få i år, drygt en miljon kronor, ser Backman där-emot som ett både möjligt och realistiskt sparutrymme under kommande år.  ? Med den nya organisationen som föreslås, där skolan ges ett samlat ansvar för skolmatsalarna inräknat serveringspersonalen, en kontrollfunktion i form av ett gemensamt dialogorgan mellan Matlaget och skolan för kontinuerlig uppföljning av beställda portioner samt lokal skolmatsproduktion vid de landsbygdsskolor där det visar sig möjligt, tror jag vi kan trimma vår ansvarsdel så vi landar på en realistisk kostnadsnivå, säger han.  ? Får vi det att fungera, då är skolmatskostnaderna lösta på längre sikt och då kan vi ägna oss åt att börja jobba med de viktiga kvalitetsfrågorna i våra skolor som på ett olyckligt sätt fått stå tillbaka i för diskussioner i matfrågan. Där har vi också haft revisorerna på oss att dra in lika mycket på skolornas verksamhet, trots hotet om allvarliga kvlitetsförsämringar, som vad matkostnadsökningarna varit. Den diskussionen hoppas jag vi slipper nu. Han varnar nu också för effekterna av fortsatta nedskärningar inom nämndens verksamhet. Måste få kosta  ? Då blir det främst servicen till medborgarna och våra kulturåtaganden som drabbas, som bokbuss och museieverksamheten. På skolområdet kan vi inte spara mer med den skolstruktur vi har i dag. Vårt kulturpolitiska program, Lyftet, som fullmäktige beslutat om måste också få kosta, säger han.  ? Och jag menar att det är lika viktigt för revisorerna att granska ekonomin som att se över de politiska besluten och att vi lever upp till att skolans kvalitet bibehålls och att vi genomför kulturprogrammet Lyftet. Ekonomin måste följa med i besluten. Den 31 maj, vid ett extrainkallat sammanträde, tar BUOK-nämnden ställning till det aktuella förslaget om ny skolmatsorganisation och utökad skolmatsbudget. kenth.bergmark@kuriren.com 0970/10180