Skolan är i kris

Gällivare står inför stora utmaningar inom skolområdet anser Berndt Nordgren som utgår från elevens rätt till både god utbildning och skolhälsovård som han anser nu sätts på spel genom nya miljonåtstramningar.En samordnad process med utnyttjande av den samlade skolpersonalskompetensen, politisk samverkan och fokusering på "det viktiga" är nu en nödvändighet anser han. - När jag blev politiker trodde jag att jag hamnade bland gräddan av samhällsinnevånare som skulle besluta över hur skolan skulle utvecklas. Jag är van att arbeta i arbetslag med både barn, ungdomar, vuxna, föräldrar och kollegor och även om vi har olika åsikter måste vi försöka göra ett paket som blir så bra som möjligt. Varför gäller inte det politiken är min fråga i dag. Det är sorgligt. Förra mandatperioden var nämnden lamslagen därför att det fanns två parter som vill styra men som inte kunde komma överens, säger Berndt Nordgren som beskriver en djup frustration över sakernas tillstånd.Öppen diskussion krävs
- Varje år har vi sett hur det kommer att se ut på sikt. Varför har man inte arbetat för att organisera sig för att möta framtiden? För att lösgöra pengar till skolutveckling. Vilka är bättre lämpade att göra det än lärare? En människa som brinner för något och det har alltid funnits men de har dödats för det finns inga resurser. Nu ser vi bara minussiffror. Vad gör vi. Ber tjänstemännen komma med sparåtgärder. Det värsta är att man tar bort alla pengar som har med skolutveckling att göra.Enligt Berndt Nordgren är det dags att tala klarspråk när alla äskanden stryks i budgetarbetet.Om bland annat skollokalöverskottet som placerar Gällivare i nationstoppen avseende lokalkostnad per elev. En effekt av ett bortfall av 1.000 elever de senaste tio åren. Om elevhälsoarbetet som inte kunnat fungera tillfredsställande under flera år på grund av resursbrister vilket ytterst slår mot enskilda elevers studieresultat och framtid. - Utan tidiga elevvårdsinsatser och samordning med till exempel socialförvaltningen vid trassliga eller situationsbidragande familjeförhållanden riskerar elever att tidigt slås ut, och det med skolans hjälp om inget görs, menar Berndt Nordgren.Färre F-9-skolor
Om F-9-skolsystemet som han anser kommer att sakna elevunderlag och försvåra och fördyra undervisningen.- Vi behöver komma tillbaka till parallella skolor med arbetslag som täcker upp för varandra. Har man en skola med flera paralleller har man ett team av lärare som kan stötta upp en lärare som av olika skäl avgått. Vi har folket kvar på samma skola som kan bedriva elevvård på raster och upptäcka mobbing och annat. I dag åker lärare som skottspolar mellan olika skolor och det borgar inte för någon skolutveckling.- Ska vi fortsätta ha högstadieklasser vid alla skolor i Gällivare kommer det inte att finnas så många elever kvar i klasserna. I dag har vi totalt sju högstadieklasser i hela kommunen och ser vi på sikt har vi kanske sex till sju påfyllnadsklasser som ska fördelas på alla F-9-skolor och det är en orimlighet.Han vill bland annat omvandla Hedskolan till en F-6-skola. Ett vägande skäl är gymnastikhallen som inte uppfyller kraven för betygsättning av högstadielever.Lägg ned landsbygdsskolor
Om landsbygdsskolornas låga elevunderlag som motiverar nedläggningar inte minst ur samlad resurssynpunkt. Landsbygdens nya högstadium vill han förlägga till Dokkas.- Landsbygdskolor med få elever tar också resurser från tätortsskolorna. I dag finns det sammantaget sex elever i årskurs ett fördelade på sex landsbygdsskolor. Det är inte rimligt och det inser även föräldrarna.- På Hedskolan har vi samtidigt en människa till hela lågstadiet, tre klasser, en speciallärare. Vi har en lärare på hela mellanstadiet som jobbar med 75 elevers problematik. Vad resulterar det i i framtiden? säger Berndt Nordgren.Om behovet av omstrukturering.- Malmbergsbon måste medvetandegöra sig. Vi kommer inte att kunna ha skolor med den närhet vi har i Malmberget i dag. Vi kommer inte att kunna ha den här mångfalden på sikt framåt. Vi måste börja renodla några områden. På Tallbacka kommer man att ha möjlighet att vara två parallella och det innebär att Malmberget måste styras dit. Den tanken måste föräldrarna vänja sig vid. I den östra kommundelen måste vissa elever finna sig i att ha några kilometer till sin skola, säger Berndt Nordgren som trots de problem han beskriver andas optimism. - Vi måste se till helheten. Varje beslut vi tar blir avhängigt allt det andra vi gör. Nu är det akut för Gunillaskolan. En annan sak är att vi i dagsläget inte ska tala om den och den skolan. Vi ska lyssna på verksamheten och diskutera sinsemellan vad som är klokast när allt börjar klarna. Det ska vara ett teamarbete. Jag är optimist och de sista nämnderna vi haft har gått åt det bättre hållet. Är det klokt för våra elever ska vi inte heller titta på varifrån förslaget kommer, säger Bernd Nordgren.