Gränsleden - Grenseleden - Radjebalges är inte enbart namnet på det interregprojekt som gett den nordligaste delen av landet en ny cirka sex mil lång vandringsled i väst/östlig riktning. Det belyser även språkligt, på svenska, norska och samiska, ett flerårigt interregfinansierat samarbetsprojekt, inlett redan 2002, mellan norska Tysfjord och Gällivare och den samiska befolkningen i det aktuella norsk/svenska gränsområdet.
10 års arbete
- Tanken föddes vid ett besök från Tysfjords kommun i början av 2000-talet i Gällivare då våra norska grannar berättade om den historiska samverkan mellan befolkningarna vid den norska kusten och i det svenska fjällområdet och leden som ett historiskt vandringsstråk för befolkningarna, berättar Margareta Pohjanen, tidigare fullmäktigeordförande i Gällivare.
Projektet initierades och en styrgrupp med både norska och svenska representanter bildades. Resultatet av det mångåriga arbetet har blivit Gränsleden, som leder vandraren från de norsk/svenska fjällområdet till atlantkusten och som under vägen ger en god inblick i områdets kulturella historia och naturförhållanden.
Den kulturhistoriska dokumentationen är betydligt mer omfattande än för vandringsleder generellt på Nordkallotten.
Webinfo
En webbsajt med mångsidig information, med Gällivare kommun som uppdateringsansvarig, har också etablerats på gellivare.se/kultur.
Central del i projektet har varit utveckling av en drift- och marknadsplan som de kommande åren ska öka bland annat det turistiska samarbetet i det gränsöverskridande lulesamiska området kring exempelvis paketresor.
I ett uppföljande projekt, Samisk upplevelsebaserad turism över gränsen, ska Tysfjord och Gällivare kommuner tillsammans också arbeta för ökad samordning av näringslivsutveckling och
turism relaterad till leden.
- Från vår sida såg vi det viktigt att leden utrustades med någon form av infrastuktur för vandrarna. Projektet såg jag också som viktigt för både samebyn och det övriga samhället som en kontaktyta som kunde utvecklas vidare, säger Bertil Pittja, tidigare ordförande i Unna Tjerusj sameby.
En driftsorganisation ska också tillskapas och inför framtiden finns förslag på stärkt skydd av kulturminnen och kulturmiljön längs leden.
- På svensk sida så bör Gällivare kommun ansvara för drift och skötsel på ett anpassat sätt där helikopter används, säger Lars Israelsson, projektsamordnare.
Den vackraste
Etablering av en vandringsled innebär också anläggningsarbete som inledande rekognosering av ledsträckningen, röjning av skogspartier och leduppmärkning.
På svensk sida har det arbetet utförts så här långt av medlemmar och säsongsarbetare från Unna Tjerusj sameby (Sörkaitum).
Gällivare kommun har också anlagt rastplatser och byggt broar.
Med gruppvandringar har information inhämtats om ledsträckningens svårigheter och utmaningar som direktimplementerats i form av anpassningsåtgärder eller kompletterande informationstavlor under ledens uppbyggnad.
- Det jag och andra som vandrat leden kunnat konstatera är att den inom ett par år kommer att betraktas som en av landets vackraste vandringsleder, säger Lars Israelsson.
En turkarta, i skala 1:100.000, har också tryckts upp av Den norske turistföreningen.
Naturmiljö
Gränsleden mellan Sörfjord och Ahkájávrre går i huvudsak över en högfjällsplatå som varierar från 400 meter över havet till 847 meter över havet. Fjällkedjan som sådan bildades för 380 till 430 miljoner år sedan.
Vad en vandrare snabbt lägger märket till är det rika fågellivet, bland andra kungsörn, jaktfalk, fjällvråk, snäppor och ripor, och det renskötselpräglade kulturlandskapet. I dag används området som renbetesland av Unna Tjerusj sameby.
Den kalkrika berggrunden och lättvittrade bergarter ger en rik flora. Här finner man därför orkidéer och örter som fjällbrud, gulbräcka, klippveronika och kärringtand.
Leden ska främst marknadsföras som lämplig för gruppvandringar med guide.
God tur!