Samhället som försvann ner i gropen

Om 25 år är samhället helt försvunnet. Men det kommer att leva kvar tack vare projektet Dokumentera Malmberget.

Dokumentation. Lars Israelsson leder projektet med att bevara Malmberget för framtiden.

Dokumentation. Lars Israelsson leder projektet med att bevara Malmberget för framtiden.

Foto: Monica Olofsson

GÄLLIVARE2016-01-12 15:30

Malmberget föddes 1888 då gruvnäringen tog fart på allvar och tusentals människor flyttade till gruvsamhället. Orten blomstrade och hade som mest 12 000 invånare. Gruvan gav framtidstro och arbete till människorna, men det är också på grund av den som samhället måste rivas.

I dagsläget bor cirka 5 000 människor i Malmberget. Större delen av samhället ska vara borta till 2032.

Dokumentera Malmberget startade 2013 och har till uppgift att visa hur Malmberget såg ut främst från 1950-talet och framåt. Ett stort antal intervjuer, film och fotografier samlas inför en utställning i sporthallen till sommaren. En grupp på sju personer arbetar hårt med att färdigställa utställningen som har premiär till sommaren.

En av dem är kultursekreterare Lars Israelsson som är projektledare.

– Utan Malmberget skulle inte den här kommunen finnas till. Utan malmen skulle det inte finnas ett samhälle. LKAB har funnits i 125 år och skapat jobben men också undergången eller vad man ska kalla den, säger Lars Israelsson.

Under 60-talet förändrades Malmberget, behovet av modernisering styrde. Träkåkar revs för att göra plats för tegelhus.

På bara några år revs och byggdes Finnstan och centrum upp igen.

– Det gick oerhört snabbt. Man hade inget politiskt käbbel och man hade handlingskraftiga tjänstemän så stan revs och byggdes väldigt snabbt, säger Lars Israelsson.

– På 60-talet var politikerna oerhört starka och ville att samhället skulle fortsätta leva. Men Malmbergets planering har varit usel. LKAB varnade för vad som skulle hända men kommunen byggde i alla fall, säger Lars Israelsson.

Han är själv född och uppvuxen i Malmberget, i Maskåken i Finnstan.

– Jag växte upp i ett jäkla spännande område, säger han.

När utställningen öppnar kommer bland annat en 150 kvadratmeter stor modell av Malmberget visas, komplett med autentiska ljud från förr. Bilder av hus i Malmberget kommer att pryda sargen i Sporthallen. Människor som på något vis betytt mycket för orten kommer att få en speciell plats.

- Det blir en aktiv utställning, här vill vi att folk ska se och röra på sakerna, säger Lars Israelsson.

Vad som händer efter sommaren med utställningen vet han inte. Klart är att den ska bevaras på något sätt.

– Det här betyder mycket för många människor. Det finns en stor sorg över det Malmberget som inte längre finns kvar, säger Lars Israelsson.

Malmberget

Här finns världens näst största järnmalmsgruva under jord.

Meänkieli: Malmivaara, lulesamiska: Málmmavárre.

Under Malmbergets första år bodde arbetarna i träkojor.

Gropen, som egentligen heter Kaptensgropen, delar tätorten i två delar. Mer och mer av samhället hamnar varje år innanför rasområdet. Flera hundra lägenheter har rivits under de senaste åren.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om