Sällsynt gäst nödlandade i Kiruna

Distriktsveterinären Peter Zaff har tagit sig an en sällan sedd gäst som hamnat rejält snett i tillvaron.
En vitnäbbad islom huserar nu i hans bastu.

VÄLMATAD. Efter att Peter Zaff sondmatat fågeln med laxpuré har den lagt på hullet.

VÄLMATAD. Efter att Peter Zaff sondmatat fågeln med laxpuré har den lagt på hullet.

Foto: Kenth Bergmark

Gällivare2013-01-16 06:00

Den vitnäbbade islommen var i dålig kondition när den hittades i Kiruna av en person, som sedan förde den till distriktsveterinären Peter Zaff i Gällivare.

- Den har väl varit tvungen att nödlanda i Kiruna. Sedan har den inte kunnat starta igen, eftersom den är så beroende av öppet vatten, säger Peter Zaff.

Hör hemma i Arktis
Fågelns ben är så svaga att den bara kan lyfta från öppet vatten. Den vitnäbbade islommen övervintrar vid den nordnorska kusten. Sommartid häckar fågeln i Arktis.

Peter Zaff har skött om fågeln sedan början av januari. Han sondmatar nu fågeln med laxpuré för att den ska lägga på hullet och bli fet.

- Nu mår den bra. Den äter bara fisk och vi kämpar med att hålla fjäderdräkten ren. Den får simma i en liten vattenbalja. Jag tänker göda den någon vecka till, sedan tänker jag ta den till öppet vatten och släppa den, säger Peter Zaff.

Närmast till hands ligger Narvik. Peter Zaff tillägger att han först måste kontrollera att det inte innebär några veterinära hinder att frakta fågeln över riksgränsen till öppet hav.

Vitnäbbad islom (Gavia adamsii) är den största fågelarten i familjen lommar. Den är 76–91 cm lång och har ett vingspann på 135– 150 centimeter. Fågeln har, liksom islom, svart översida med vita rektangulära fläckar, vit undersida och mörk hals med grön eller violett glans. Näbben är gulvit och något uppåtböjd. I vinterdräkt är översidan mörkbrun, undersidan vit, även på halsen.

Arten häckar vid Ryska ishavskusten och i norra delarna av Nordamerika. Den uppträder tillfälligt, oftast vår och höst, vid svenska kusten.

Revirlätet är ett spöklikt klagande ljud och låter ungefär som ”tu-u-i´-ti, tu-i´-ti,
tu-i´-ti”, liknande den svartnäbbade islommen.

Liksom andra lommar är denna art specialiserad på att äta fisk, som den fångar under vattnet. Den är parbildande, oftast för livet, och ­könen ser likadana ut. Parningen sker på land, men annars tillbringar fågeln sin tid på vattnet, även om spillningen avges på land. Paren försvarar reviret intensivt mot andra lommar. De båda äggen ruvas
i cirka 24 dagar. Ungarna slåss om de inte matas tillräckligt, och ofta ­överlever bara en unge. Mot slutet av häckningen samlas de vuxna i flockar som fiskar gemensamt. Ungarna är flygga efter cirka 70 ­dagar.
                                                                                          Fakta: NE och Wikipedia

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!