Risk för haveri i Aitikgruvan

Länsstyrelsen varnar för nytt dammhaveri vid Aitikgruvan utanför Gällivare.

NY PROCESSVATTENHANTERING. Miljardsatsningen vid Aitikgruvan leder till flera miljöförbättringar. En ny processvattenhantering som minskar riskerna för vattenspill från öppna diken. Nu ifrågasätts hållfastheten i de nya plaströrledningar som används för transporteringen av den så kallad slurryn från de nya anrikningsverket till det stora sandmagasinet.

NY PROCESSVATTENHANTERING. Miljardsatsningen vid Aitikgruvan leder till flera miljöförbättringar. En ny processvattenhantering som minskar riskerna för vattenspill från öppna diken. Nu ifrågasätts hållfastheten i de nya plaströrledningar som används för transporteringen av den så kallad slurryn från de nya anrikningsverket till det stora sandmagasinet.

Foto: Roland S Lundström

Gällivare2010-10-25 06:00
Ett dammhaveri vid Aitikgruvans sandmagasin utanför Gällivare för tio år sedan ledde till stora processvattenutsläpp från gruvindustriområdet till omgivningarna och efterföljande saneringsåtgärder i delar av Kalix älvs tillrinningsområde.Länsstyrelsen anser att risk finns för nytt dammhaveri och avkräver därför Boliden redovisning av hållfastheten i det omfattande rörsystemet för transporter av anrikningssand från anrikningsverket till sandmagasinet.Plast ersatte stål
Vid utbyggnaden av Aitikgruvan, Aitik 36, har det tidigare metallrörsystemet till stor del ersatts med ett nytt av plast som ännu inte bedömts säkerställa nödvändiga hållfasthetskrav. Bland annat är rörsystemets ändar säkrade med ändbrickor av stål som befaras kunna ge vika vid höga tryck. Plastens temperaturkänslighet bedöms också kunna medföra att plaströren drar ihop sig eller sträcks ut i längdriktningen vid temperaturskiftningar vilket kan orsaka rörbrott. Länsstyrelsen har förelagt gruvföretaget en redogörelse för hur riskerna hanteras. Läckage påstås redan ha inträffat.Errosionsfara
-  Med det höga tryck som krävs för att transportera slurryn genom de långa rörsystemen skulle ett rörbrott kunna frigöra blandningen av sand och vatten som med högt tryck snabbt skulle erodera delar av dammvallarna och i värsta fall orsaka ett dammhaveri, säger David Bergård, länsstyrelsens miljöenhet. Expertutlåtande
I ett utlåtande skriver professor Sven Knutsson, Luleå tekniska universitet; "Deponeringsmetod och metod för att höja dammarna är rimlig och sund. Det bör dock påpekas att metoden bygger på att slurry deponeras från dammkrönet längs hela anläggningen. För att sprida slurryn behöver man anlägga ett rörsystem på dammkrönet. Sker ett läckage eller brott i ett sådant rör kommer slurry att spolas ut över dammkrönet. Erosion kommer omedelbart att påbörjas, vilket kan ha betydelse för dammstabiliteten beroende på hur det deponerade materialet har hunnit dräneras. Är det deponerade materialet fortfarande i halvflytande/flytande form kan dammen snabbt erodera bort. Är materialet mera dränerat och fastare blir konsekvenserna mindre men ändock allvarliga."Inga kommentarer
Gruvföretaget ska senast 1 november lämna en redovisning avseende rörsystemets dimensionering, tryckhållfasthet, dragning och säkerhetsfaktorer.Enligt Björn Korem, Aitikgruvans chef, kommer Boliden att redovisa de efterfrågade uppgifterna på utsatt tid.Fram till dess vill man inte ge några kommentarer.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om