Reningsmetod gör gruvavfall miljövänligt
Forskare vid Staten lantbruksuniversitet har utvecklat en metod att rena gruvavfall genom att separera tungmetaller och andra giftiga ämnen ur fosfor. Det kan ge länet nya jobb, gruvföretagen nya intäkter och minska gruvverksamheternas miljöbelastning. -Det finns en jättepotential i det här, säger Lars Erik Aaro, teknik- och affärsutvecklingsdirektör vid LKAB.
Nu har forskare vid Statens lantbruksuniversitet utvecklat en metod för att kunna separera bort det giftiga innehållet och därmed göra fosforn bologisk tillgängligt utan risk.Metoden är tillämplig även på slaktavfall och rötslam.Ur ett globalt perspektiv bedöms metoden, tillämpad i stor skala, kunna tiodubbla livstiden på världens fosfortillgångar och ett viktigt konstgödningsämne.Stora miljövinster
Tillämpad i stor skala i Malmfälten skulle metoden leda till att gruvdeponierna, och fosforhaltigt avfall i vattenmagasin, kunde processas och verksamheternas miljöbelastning begränsas.Forskarnas bedömning är att mer än fem miljoner ton fosfor i nuvarande gruvavfallsdeponier skulle kunna frigöras från tungmetaller och arsenik. Även sällsynta så kallade jordartsmetaller, skulle med metodens hjälp kunna separeras ur fosforn och därmed skapa ytterligare marknadsmöjligheter.Metoden kan få en påverkan även på Bolidens Aitikgruva dit ungefär tio procent av landets samlade avloppsslam transporteras för att användas i samband med jordtäckning och gröngörning på gruvavfallstippar.I stället för denna transport kunde fosfor utvinnas från detta och övrigt avloppsslam i landet och användas för gödningsändamål istället för att - som sker i dag - deponeras.Jättepotential
Än så länge rör det sig om laboratorieresultat men vid LKAB ser man stora möjligheter när väl en användbar storskalig teknik blir möjlig att utvecklas.- LKAB har hållit på med lakning av apatit för ungefär tio år sedan så vi kan teknikområdet. Det här är något som berör lite av samma teknik men det är lite mer spännande. Det vi kan konstatera är att det har en jättepotential. Men det är också ett väldigt tidigt projekt och grundforskning med stort G. Vi följer projektet och vill se tillämpbara resultat i större skala, säger Lars Erik Aaro, teknik- och affärsutvecklingsdirektör vid LKAB.
Så jobbar vi med nyheter