Rävar på gruvbesök

En eller ett par blårävar har gjort Aitikgruvan i Gällivare till sitt nya hem.

OVANLIGT GRUVBESÖK. Den här blåräven har sedan en tid gjort Aitikgruvan utanför Gällivare till ny uppehållsplats. Vid länsstyrelsen är man konfunderad över varifrån den kommer och om det verkligen är en blåräv.

OVANLIGT GRUVBESÖK. Den här blåräven har sedan en tid gjort Aitikgruvan utanför Gällivare till ny uppehållsplats. Vid länsstyrelsen är man konfunderad över varifrån den kommer och om det verkligen är en blåräv.

Foto: Privatbild

Gällivare2012-05-03 06:00

Aitkgruvans mer än kvadratkilometer vida gruvindustriområde är inte platsen där man i vanliga fall skulle förvänta sig finna ett djurliv.

Men sedan en tid tillbaka återfinns minst en blåräv, en fjällrävsvariant, inom gruvområdet.

-  Enligt medlemmarna kan det finnas två stycken, berättar Hans Ölvebo, metallfackets ordförande.

Inte ovanligt
Och djur av skilda slag är inte alls ovanliga vid Aitikgruvan, berättar han.

-  Det är klart att gruvområdet tar stor plats och det kan vara en förklaring till att djur förirrar sig in hit men det är alldeles uppenbart att de också självmant söker sig hit. Som älgar som ofta är här och betar, rävar och harar, olika fåglar och till och med björnar då och då, förutom renar. Blårävar är lite ovanliga. Men generellt är det inte ovanligt med djur här, säger han.

Blåräv eller ...
Bild på blårävarna har skickats till länsstyrelsen för säkerställa arttillhörigheten och där är man lite fundersam.

-  Det ser ut att vara frågan om blåräv på bilderna. De verkar också ha gott om mat, de verkar faktiskt övergödda. Men för att säkerställa det behöver man ett spillningsprov. Det skulle kunna handla om en farmad räv eller en korsning räv/fjällräv också och det är väl inte så bra ur artsynpunkt. Varifrån den kommer är frågan då farmning av räv förbjöds för flera år sedan och Aitikgruvan är inte något habitatområde för fjällräv direkt, säger Håkan Tyrén, länsstyrelsen.

Trevligt
Vid Aitikgruvan tycker man blårävsbesöket är trevligt.

-  Anställda matar dem och jag har ju själv sett dem genom fönstret utanför kontoret och visst, de är inte svältfödda direkt. Vill länsstyrelsen fastställa om det rör sig om en fjällräv så kan vi hjälpa till och de är välkomna hit om de vill det också. Kanske kan de titta till de andra djuren som brukar vara här, säger Hans Ölvebo.

Fjällräven har en kroppslängd på mellan 50 till 85 cm och väger 3 till 8 kg; en 28-55 cm lång svans tillkommer. Öronen, nosen, benen och svansen är kortare än hos rödräven, och vinterpälsen är tjockare. Den har en mankhöjd på 28 cm. Hos fjällräven finns åtminstone två färgvarianter. Den ena är sommartid brungrå på huvud, rygg och benens utsidor, medan sidor, buk, benens insidor och det mesta av svansen är gråaktigt vit. Vinterpälsen är helvit. Den andra färgtypen är ljusgrå eller stålblå, och är även känd som blåräv. Den senare färgtypen är recessiv. En tredje, sällsynt färgform har setts, där individerna är blekgula, mer eller mindre sandfärgade.

I Skandinavien förekommer den främst i fjällvärlden, men speciellt ungdjuren kan under näringssök vandra över långa avstånd, upp till 1.000 kilometer har konstaterats

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om