Premiär för dokumentär

Facettmålaren från Sarvisvaara.
Dokumentärfilmen om Erling Johansson visades för första gången i går, på Blå Forells bioduk.
Hanna Goding och Maria Hasso, vid Kalix Folkhögskola, är skaparna.  

GÄLLIVARE2005-06-20 22:40
Agneta Nyberg
? Erling är fascinerande, säger Maria Hasso, elev vid filmlinjen.<BR>Det är hon som brann för idén att göra en dokumentär just om konstnären Erling Johansson. Med ett konstintresse i grunden och en nyfikenhet på personen bakom tavlor och annan konst kontaktades Erling Johansson. Som genast var positiv.<BR>? Han är fantastisk som person och en stor historieberättare, säger Hanna Goding som också gjort filmen.<BR>De är båda från Kalix och går sitt första basår vid filmlinjen vid Kalix Folkhögskola.<BR>Filmen börjar med Erling Johanssons egen berättelse om sin uppväxt i byn Sarvisvaara. Om hur han fick sitt intresse att måla, trots ett laestadianskt hem där det inte var helt accepterat. De inledande bilderna pendlar mellanett vintrigt landskap i Sarvisvaara varvat med gamla svartvita tidningsurklipp och Erling Johanssons penseldrag. Och konstnären själv i närbild.<BR>? Vi vill spegla allkonstnären Erling Johanssons liv och vad som hänt honom, inte så djupt. Det har varit fantastiskt roligt, säger Hanna Goding.<BR>I dokumentären finns scener från två av hans ateljéer, i Sarvisvaara och i Stockholm. Konstnären avslöjar en del om hur han tänker när han arbetar, exempelvis med personporträtten vilka nog är välbekanta för de flesta. En del är filmat från filmmakarnas och huvudpersonens första träff under Jokkmokks marknad. Förväntningarna inför att möta en stor känd konstnär gjorde mötet nervöst. Vilket försvann snabbt.<BR>? Han är en varm människa, otroligt djup och intelligent, säger Hanna Goding.<BR>Dessutom är han, enligt filmmakarna, lugn och harmonisk som person. Därför har de klippt ihop filmen i samma lunk. Det ska stämma ihop.<BR>? Vi har tillvaratagit det. Och jag tror att Erling är en sådan person som man har kontakt med under resten av sitt liv, om man väl kommit honom nära, säger Maria Hasso.<BR>Erling Johansson finns på plats vid premiären vid Blå Forell. Han samspråkar med Margaretha Vinterheden och berömmer hennes tidigare producerade filmer, Gruvstrejken och Man måste ju leva. Filmen om sig själv har han sett innan, dock inte i färdigt skick.<BR>? Med tanke på att de har spelat in kanske 25 timmar och klippt ihop det till 25 minuter, och att det är ett elevarbete eftersom de ännu går i skola, är den här filmen en mycket bra början, säger han strax innan det är dags för offentlig visning.<BR>Någon tvekan om att medverka fanns aldrig. Tvärtom, Erling Johansson tycker att fler dokumentärfilmer behövs. Han har själv gjort en del film, bland annat Anima Mundi som betyder Världens själ vilken handlar om den gamla bondekulturen och fick pris av Svenska filminsitutet.<BR>Dagens premiärfilm har gjorts som ett skolarbete, med stöd av Filmpool Nord och landstinget i norrbotten. Med bara sju veckors schemalagd tid för arbetet har mycket fritid förbrukats sedan startproduktionen i januari i år. Förra veckan blev filmen helt klar. Gällivare kommun har köpt rättigheterna för en symbolisk summa. Igår var det alltså premiärvisning.<BR>Dokumentären klingar av med Erling Johanssons egna ord om att han fortfarande känner sig ung i sinnet. Gammal känner man sig först när sjukdomar bromsar. Så skaparlustan lever i högsta grad, både i Sarvisvaara och i Stockholm. Ja, varhelst där konstnären råkar befinna sig. Eller där filmmakarna är, i färd med nya projekt.<BR>
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!