Den första maj kallades polisen till Mäntyvaara efter att en privatperson ringt in om en misstänkt tjuvjakt. I utredningsarbetet använde sig polisen av en helikopter och en bilburen patrull.
Enligt Joachim Lundqvist, viltsamordnare för polisen i Region Nord, var det bara av en slump att helikoptern var den närmsta enheten till platsen.
– Det var därför som den blev tilldelad att delta, säger han.
När polisen rapporterade om händelsen uppgav man att patrullerna efter genomförd insats inte kunde se något som konkret talade för att något brott begåtts och att det därför inte upprättats någon anmälan. Därefter uppgav man att det inte skulle lämnas några mer uppgifter om ärendet, en hantering som Joachim Lundqvist tycker är beklaglig.
Han menar att det hade varit bättre om polisen gått ut med information om att det rörde sig om en utvärdering för skyddsjakt.
– Jag var inkopplad som samordnare i ärendet och har generellt många kontakter om skyddsjakt så jag har fått min beskärda del av samtal efter rapporteringen, säger han.
Joachim Lundqvist förstår om det drar blickarna till sig när det dyker upp en polishelikopter men han ställer sig frågande om man faktiskt ska benämna insatsen som stor när det enbart befann sig två resurser på platsen.
När polisen anlände befann sig en naturvårdare från Länsstyrelsen och representanter från Gällivare skogssameby på platsen för att lokalisera spår efter en björn som befunnit sig i området.
– Jag förstår att man som privatperson kan få för sig att det ser ut som en jakt. Det är ett rätt stort uppbåd att lokalisera en björn och merparten av ansvaret att få fram bevis ligger på samebyarna. Sedan är det naturvårdaren som bedömer om det finns nog mycket för att bevilja en skyddsjakt, säger Joachim Lundqvist.
Enligt Anna Danell Savela, rovdjurshandläggare vid Länsstyrelsen i Norrbotten, är det praxis att det måste finnas en tydlig hotbild eller relativt färska bevis för att det rört sig rovdjur i ett område för att myndigheten ska ge tillåtelse till skyddsjakt.
– Enligt naturvårdaren som befann sig på platsen hade det ett par dagar innan hittats spår efter björn i området och vid den här händelsen, den 1 maj, kunde man inte hitta några nya spår efter björn. Därför fattades inte något beslut om att genomföra en skyddsjakt, säger hon.