Nya tider för gruvnäringen

Statliga gruvföretaget LKAB:s beslut om investering i nytt pelletsverk och huvudnivå vid Malmbergsgruvan signalerade om nya tider för svensk gruvnäring. När privatägda gruvföretaget Boliden, i december 2005, avslöjade sina planer på förstudie inför en produktionsökning vid Aitikgruvan från 18 till 36 miljoner ton skingrades alla tvivel kring framtidsutvecklingen för Gällivares basindustrier. Hösten 2006 meddelade Bolidens VD Jan Johansson - som nu lämnar sin VD-post - omvärlden "om den största investeringen hittills" i Bolidens historia. 5,2 miljarder skulle satsas i Aitik som skulle få ett nytt anrikningsverk, ökad krosskapacitet, bandtransporter, verkstäder och nytt vattenförsörjningssystem, motsvarande en helt ny storskalig gruvetablering. Effekten skulle bli utökad malmbas, billigare tonproduktion och förlängd driftstid. 100.000 ton koppar och en fördubblad guldproduktion, cirka fyra ton, var målsättningen efter produktionsstarten 2010. Utvinning av legeringsmetallen molybden var en annan plusfaktor. - Det här innebär att vi kan bryta malm med lägre halter och göra vinster ändå. Det betyder också att vi faktiskt får tillgång till mer malm på grund av kostnadssänkningen per ton eftersom vi kan bryta malm med lägre metallhalter än vad vi kunde tidigare vilket också har en vid samhällsaspekt genom att vi kan ta ut det värde som finns här, säger projektledaren Hans Jönsson. Långt fram - En intressant internationell reflektion är att halterna vi kommer att bryta här är lägre än vad de stora gruvdrakarna i Chile släpper ut som avfall. På det sättet är vi ganska duktiga. Vi ligger långt fram i teknik och organisation. Våra organisationer inte är djupa utan platta till karaktären. Tittar man på lönekostnad per man ligger vi rätt nära konkurrenterna men jämför vi lönekostnader per ton är vi effektivare. I dagens tidplan ska halva den planerade produktionsökningen uppnås under första kvartalet 2010. Under projekttiden ska nuvarande produktion, 18 miljoner ton, upprätthållas. På tisdag, inleder Miljödomstolen sin behandling av Bolidens ansökan om byggnadsdom vid Aitikgruvan som gäller tillstånd att starta bygg- och markarbetesprocessen. Största industriprojektet Ett ja innebär den egentliga starten för ett av landets största industriprojekt som ska pågå under cirka två år och beröra upp till 800 entreprenörsanställda hos huvudentreprenörerna Skanska, PEAB och Bergteamet. - Vi har redan fått tillstånd från länsstyrelsens för vissa aktiviteter, bland annat drivningen av sammanlagt 3,5 km bandtransportorter från gruvan och upp vilket påbörjades i maj. Även arbetet med tillfartsvägen till nya industriområdet är igångsatt, berättar Hans Jönsson. Enligt tidsplanen ska alla nödvändiga tillstånd ha inhämtats före årsskiftet. Villkorsprövningen sker i november. Projektets omfattning speglas av storleken på de nya anläggningarna. Bergtunnlarna får en sammanlagd längd av 3,7 km med en tvärsnittsarea på 50 respektive 36 kvadratmeter. Det nya industriområdet storlek, 157.000 m2, motsvarar 26 fotbollsplaner. Dit kommer så småningom, inom sex till sju år, alla byggnader att vara flyttade. Först på plats blir en ny truckverkstad, sist kontorsbyggnader Aitikgruvan kompletteras också med ytterligare två krossanläggningar samt nya malmlager. Ett annat exempel är de nya Metso-kvarnarnas betongfundament som motsvarar anläggning av 260 villahusgrunder. Förutom ett mellanlager för malm vid början av banduppfrakten till anrikningsverket, uppförs även ett större malmlager intill det nya anrikningsverket. Det får det ungefärliga måttet 70 x 50 x 130 meter och kommer att rymma gigantiska 200.000 ton. Fyra gånger mer än dagens malmlager. Eliminering av miljörisker De nya anläggningarna betyder också eliminering av tidigare miljörisker. - Vi kommer att hantera hela den nya anläggningen som i dag där allt spill från området tas omhand och återgår i processen. En viktigt sak är dock att vi får en bättre och effektivare hantering av vattnet. Tidigare har returvattnet hämtats via ett dike men i framtiden ska det återgå i processen via pumpar och rörledningar från en pumpstation och därmed eliminerar man risken för spill från diken, berättar Hans Jönsson. Allt är indelat i fem delprojekt, krossar/infrakt, anrikningsverk, vattensystem, byggnader samt el. För varje delprojekt finns en projektgrupp bestående av dels Bolidenanställda, dels extern personal. Till delprojekten är också knutet kollektivanställda vars uppgift är att bidra med lokal kunskap och slutförankring av projektlösningarna. Ett slags spindel i nätet, för att använda ett slitet uttryck. - Det är ju oerhört viktigt att de som ska använda anläggningarna får tycka till innan man spikar detaljlösningar. De grova lösningarna är redan skissade men detaljerna filar vi till löpande, säger Hans Jönsson. Referensgrupper Lars Olausson har fått lämna sitt ordinarie jobb som krossoperatör vid Aitikgruvans anrikningsverk för att vara kontaktperson mellan projektgruppen för delprojektet Byggnader, de anställda och de involverade företagen. - Vi har tillgång till referensgrupper som vi kan föra dialog med och det rör samtliga i Aitik. Det kan gälla malmladan eller någon annan byggnad där det framkommer synpunkter på förändring av grundförslaget och där för- och nackdelar, eller om det är möjligt ett genomföra ändringar, diskuteras och förs vidare i projektorganisationen. Gruvfackets ordförande Hans Ölvebo menar att den kollektivanställda personalens ansvarsfulla samordningsuppgifter är unika och betydelsfulla på flera sätt. - Erbjudandet gick ut till alla anställda och visst hade det kunnat vara fler som ställt upp. De som passat på tillfället till personlig utveckling, som det här gäller på personlig nivå, kommer att växa och tillägna sig nya kunskaper som kommer att vara guld värda när produktionen startar upp om två år. Då kan de anläggningens olika delar. Det visar också att det finns möjligheter att utvecklas som anställd, om man själv vill det. Det här har också fullt stöd av koncernledningen, säger han. - Jag kan nämna ett exempel. Presentationen av hela det här projektet inför koncernledningen gjordes av Kjell Arne Johansson, anställd vid anrikningsverket. Han har också gjort en hel del presentationer som beskriver projektets olika sidor. Hela projektet blir därmed ett demokratiprojekt med full insyn och gedigna påverkansmöjligheter för fackets medlemmar. Tills vidare inhyses alla i ett tillfälligt projektkontor. När tillstånd för mark- och byggnadsarbetena inhämtats kommer en "projektstad" att byggas upp. - En vid anrikningsverket och en vid det som ska bli det nya industriområdet och där kommer alla entreprenörer att inrymmas och kunna hyra kontor. Enligt en uppskattning kommer det att vara cirka 800 personer här samtidigt. Mestadels entreprenörer. Men det finns orosmoln som brist på byggnadsarbetare och byggmaterial - och maskinprisstegringar. I något fall en frukt av ökade kopparpriser. Just nu avvaktas tillstånd för igångsättning av mark- och byggnadsarbeten vilket väntas innan utgången av september månad.