Nu startar prövningen av LKAB

Med LKAB:s ansökan om utökad produktion ska följa en miljökonsekvensbeskrivning, MKB, uppdelad i sakområden för en samlad bedömning av verksamhetens inverkan på bland annat den omgivande miljön och människors hälsa och säkerhet. MKB:n ska även innehålla beskrivning av verksamhetens art och omfattning, förslag på föroreningsbegränsande åtgärder och redovisning av hur prognoser och bedömningar tagits fram samt av vem. Dessutom ska ett så kallat nollalternativ redovisas som belyser en nu-situation, det vill säga en beskrivning av miljökonsekvenserna om den planerade verksamheten inte kommer igång. Utsläpp i Lina älv
Dagens gruvverksamhet vid LKAB genererar utsläpp till både luft och vatten. Det handlar främst om stoft, försurande ämnen och kväveoxider. Vattenutsläppen sker i huvudsak till Lina älv. Skalv och markvibrationer är en annan följd av malmproduktionen. Även landskapsbilden påverkas. Under tre dagar kommer det miljöprövande organet Miljödomstolen att gå igenom LKAB:s
miljökonsekvensbeskrivning kopplat till gruvföretagets begäran om utökad produktion. Då ges också tillfälle för bland andra de natur- och miljövårdande myndigheterna att framställa de villkorskrav i form av miljöåtgärder, utöver de gruvföretaget själv föreslagit, man anser LKAB ska åläggas. Några skiljaktigheter
Utsläppen av kväveoxider förväntas enligt LKAB öka med cirka fem procent, från 1.773 ton till 1.864 ton årligen. Stora utsläpp av kvävedioxid kan påverka personer med astmatiska sjukdomar negativt och orsaka skador på lungor och luftvägar vilket både länsstyrelsen och Naturvårdsverket uppmärksammar. Krav på minskade utsläpp ställs. Stoftutsläppen som bland annat lett till deposition av tungmetaller som arsenik, kobolt, vanadin och kvicksilver i nivåer 5-20 gånger bakgrundsvärdet. Naturvårdverket och länsstyrelsen vill ge gruvföretaget en prövotid för att komma ned till ett högsta utsläppsvärde på 10 mg stoft per kubikmeter luft. Stoftutsläppen, men även utsläppen av fosfor och svavel, bör kontrolleras kontinuerligt är uppfattningen hos länsstyrelsen. Störning från Gropen
Damningen från Gropen ses också som ett miljöstörande fenomen som ska begränsas. Länsstyrelsen vill därför påskynda igenfyllningen genom att, med vissa undantag, förbjuda LKAB att tippa bergmassor på andra platser. Både länsstyrelsen och Naturvårdsverket avkräver LKAB bättre egenkontroll och föreslår kontinuerliga damningsmätningar kopplade till en larmfunktion för varnande av allmänheten vid tillfällen med kraftig damning. Även kväveutsläppen till Lina älv bör generellt begränsas anser miljövårdsmyndigheterna och vill att LKAB utreder kvävutsläppens miljöeffekter. Hushålla bättre
Markvibrationer och buller är andra konfliktområden som avhandlas vid miljödomstolens förhandlingar i Malmberget. LKAB bör också bli bättre på energihushållning och både Naturvårdsverket och länsstyrelsen vill se en utredning om detta som bland belyser LKAB:s
möjligheter att själv tillvarata spillvärmeeffekter eller hur dessa kan komma det omgivande samhället till del. I de flesta fall föreslås en så kallad prövotid, anstånd för LKAB att genomföra begärda förändringar.