"Nedräkningen för Malmberget har börjat"

Såväl ung som gammal trängdes längs Malmbergets gator i onsdags.Och den som tänkt sig husflytten som ett sorgetåg lär ha blivit besviken.Med kameror i högsta hugg och leenden på läpparna trängdes man om bästa platsen för ett foto av den märkvärdiga husflytten eller spekulerade om utrymmet längs transportvägen skulle vara tillräckligt."Känns vemodigt"
I ett och annat ansikte konstaterades dock en betänksam min.- Det är väl nu det verkligen börjar. Nedräkningen för Malmberget som samhälle. Nu blir det konkret på något sätt. Det Malmberget där jag växt upp och levt är på väg att försvinna, säger Roland Holmgren, s-föreningens ordförande.- Det var inte länge sedan Malmberget firade sitt 100-årsjubileum och något 200-årsjubileum lär det nog inte bli. Visst känns det vemodigt. Vår generation hinner nog uppleva både samhällets höjdpunkt och dess fall. Även om man vet att det här är nödvändigt och viktigt för orten så finns även de tankarna en sådan här dag. Särskilt hos alla äldre, säger han.Vanja Lindberg, s-politiker i kommunstyrelsen, vet inte riktigt vad hon känner.- Som politiker vet jag att det här är ett led i utvecklingen av kommunen och något nödvändigt. Som Malmbergsbo och personligt känns det som att vår generation håller på att förlora vår historia. I dag finns inte platsen där jag växte upp kvar. Inte heller någon av de hus där jag bott. Allt är borta. Jag kan inte visa mina barnbarn var jag var barn och blev vuxen. Det känns ledsamt och vemodigt. Alla byggnader som är borta och försvinner har en koppling till de människor som levde sina liv där. När husen försvinner försvinner också den kopplingen, säger hon.