Naturvård i par med näringsliv

Gällivare kommun, Sveaskog, Gällivare skogsameby, Sörkaitum, Nya Boliden, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) samt Råne älvdal ekonomisk förening ingår i samarbetet som kommer att bedrivas inom ramen för en ideell förening. Sedan slutet av 90-talet har naturreservats- och nationalparksbildningar i Gällivare setts som hinder för en nödvändig ekonomisk utveckling och officiella krav på ett stopp för avsättningen av ytterligare naturområden för reservat har framförts. I det samarbete som nu formellt inletts under beteckningen Leipipir modellskog har den politiska ledningen i Gällivare delvis nått ett av sina mål ? att para avsättningen av naturskyddade områden med potentiella ekonomiska utvecklingsmöjligheter. Ideell förening Samverkansprojektet Leipipir modellskog, som kommer att bedrivas inom ramen för en ideell förening kommer främst att ha funktionen av en gemensam lokal diskussionplattsform för områdets olika markanvändarintressen. Men just utvecklingsmöjligheterna lyfts fram.  ? Jag tycker det är ett väldigt intressant projekt där vi utifrån respekt för varandras näringar utvecklar Leipipir-området, säger ordföranden i Sörkaitums sameby, Bertil Pittsa. Dödis Områdets kärna präglas av ett naturskönt dödislandskap med en rikedom av skogstjärnar och mindre myrstråk inramade av rullstensåsar och utgörs i övrigt av naturtyper med både produktiva skogsmarker, utpräglade våtmarker och myrområden. I dagsläget bedrivs ett skogsbruk på cirka en tredjedel av totalarealen, renskötsel i området som helhet samt gruvverksamhet inom en av gränszonerna. I söder gränsar Leipipir modellskog till Granlandets naturreservat, i väster mot Laponia och i norr delvis mot Aitikgruvans industriområde. Dundret blir med Det innebär också att Dundrets naturreservat införlivats i området vilket kan ses som att områdets tidigare regleringar kan komma att uppluckras med en ökad exploatering som följd. I området ingår även SLU:s 3.500 hektar stora försökspark i Ätnarova där forskning bedrivits kring olika höjd- och klimatlägens betydelse för tillväxten hos olika trädslag. SLU:s engagemang innebär att två forskningsprojekt redan är planerade. Ett av dem ska titta närmare på vilket sätt de areella näringarna konkurrerar med varandra och ett annat på om flyttning av hotade lavarter från ett område till ett annat är möjligt. Initialt kommer Sveaskog att ansvara för sammanställande av en faktadatabas inklusive eventuella exploateringsplaner som ges ett grafiskt gränsnitt. Kommunen med Kommunalrådet Tommy Nyström fanns med vid projektets formella start i fredags.  ? Det som är intressant är att det blir en samverkan där kommunen nu blir en deltagare vilket inte varit fallet tidigare då kommunen mer eller mindre setts över axeln. Hela projektet känns spännande och har redan omnämnts i positiva ordalag. Det kan användas på många olika sätt och inrymmer både en naturvårdsaspekt, och en näringslivsutvecklingspotential, säger han.  ? Det här ger oss också en möjlighet att bevisa för länstyrelsen, Naturvårdsverket och staten att vi tillsammans lokalt är kapabla att ta ett lokalt naturvårdsansvar. Skogsbruket finansierar Enligt Anders Nilsson, Sveaskog, kommer skogsbrukets avkastning i området att kunna utgöra en finansiering av olika framtida projekt i området. Även Nya Bolidens representant är förväntansfull.  ? Det viktiga med Leipipir modellskog är att hitta ett lokalt samarbetsforum där vi kan diskutera frågor som gäller området. Huvudsyftet är att få till stånd ett bra samarbete kring markfrågorna i området, säger Gunnel Nilsson, miljösamordnare vid aitikgruvan. Enligt Roland Axelsson, sakkunnig i kommunstyrelsen i Gällivare, kommer den formella föreningsbildningen troligen att kunna klaras av inom en månad.

Naturvård i par med näringsliv

Leipipir modellskog är namnet på ett samverkansprojekt tillika ett 75.000 hektar stort skogsområde söder om Gällivare. Där ska aktivt skogsbruk, renskötseln, gruvnäring, turism och friluftsliv samsas om markanvändning för lokal ekonomisk utveckling och säkrande av naturvärden.