Händelserna som har utspelat sig i familjens bostad i Malmberget är av mycket grov karaktär och sträcker sig åtminstone tillbaka till 2007, då familjen flyttade in i bostaden.
Vågade inte gå hem
Den otäcka historien uppdagades först när en av flickorna anmäldes försvunnen i början av januari 2011. När polisen sedan fann henne tänkte de köra hem henne till bostaden. Det var då hon började berätta för polisen om vad som hade hänt i hemmet och varför hon inte vågade gå hem från skolan den dagen.
- När polisen påträffade henne på tågstationen i Gällivare så började hon berätta och då var det så att hon inte hade vågat gå hem den dagen, säger Ulrika Schönbeck.
Bränt barnen med het kniv
Kränkningarna och den tortyrliknande misshandeln ska ha skett hemma i familjens bostad i Malmberget och pågått ända sedan början av 2007.
Enligt åtalet har föräldrarna vid flera tillfällen hettat upp en kniv och sedan bränt barnen på kroppen. De ska även ha bitit barnen i händer och armar, slagit dem med träpinnar, bränt dem med upphettade träpinnar, tryckt fingrar i deras ögon, hållit för deras mun och näsa så de inte kunde andas och vid flera tillfällen trampat på dem när de låg ned.
Dödshot
Misshandel med slag och sparkar har också förekommit under en längre tid såväl som knivhot med hot om dödande och hot om att skära av handen på ett av barnen.
Ulrika Schönbeck ser händelserna som mycket allvarliga och menar att liknande fall är ovanliga.
- Det är inte vanligt, för mig är det första gången som jag själv har ett ärende där man till exempel hettar upp saker och bränner barn. Det har jag aldrig själv varit med om förut, sedan är det svårt att svara på hur vanligt det är, men det tycks vara ganska ovanligt, säger hon.
Goda bevis
Enligt Ulrika Schönbeck är bevisläget gott. Barnen har berättat och dessutom finns ytterligare bevisning i form av läkarundersökningar och vittnesuppgifter från vad barnen har berättat till vittnen och polis.
Barnen som är mellan fyra och tolv år har, förutom ärr och liknande, inte fått några allvarligare fysiska skador.
- Några allvarliga och bestående men för resten av livet har man inte kunnat konstatera, säger Ulrika Schönbeck.