"Arbetsgivaren har inte haft koll på hur mycket övertidstimmar man använt sig av", säger Marita Eriksson, sektionsordförande för Kommunal i Gällivare.
Arbetsmiljöverket delade den 19 december ut ett föreläggande som tvingar Gällivare kommun att betala en sanktionsavgift på nära 923 000 kronor. Det handlar om 25 anställda inom äldre- och handikappomsorgen som under 2021 arbetat sammanlagt 1 951 övertidstimmar mer än vad som är tillåtet.
Kommunals huvudskyddsombud Marita Eriksson anmälde i maj i år kommunen för överträdelse av arbetstidslagen. Facket hade fått signaler från flera arbetsplatser om att man arbetade väldigt mycket övertid, så de begärde ut stickprovslistor och fann stora avvikelser.
– Det har varit otroligt mycket jobb vissa perioder, säger hon.
Det som hänt är att både timvikarier och fastanställda som önskat jobba extra har vikarierat på olika arbetsplatser inom kommunen och att ansvariga chefer förlorat kontrollen över hur mycket övertid de jobbat. Personen som samlat på sig mest övertid har jobbat 405 timmar extra.
Det är 205 timmar för mycket – eller mer än fem arbetsveckor.
Sju andra har jobbat 100-200 timmar för mycket.
Hur påverkas de som jobbar så här mycket, hur mår de?
– Det är klart att det inte är hälsosamt att jobba så här mycket övertidstimmar, de här reglerna finns ju av en anledning och det fanns andra åtgärder arbetsgivaren hade kunnat ta till, säger Marita Eriksson.
Kommunen hade kunnat vända sig till Sveriges kommuner och regioner, SKR, med en begäran om att aktivera krislägesavtalet som möjliggör att fler övertidstimmar kan tas ut.
Men det gjordes aldrig.
Kommunen har hävdat särskilda skäl som personalbrist, rekryteringsproblem och att pandemin lett till hög sjukfrånvaro, särskilt vid jätteutbrottet av covid-19 som gjorde Gällivare till länets största smittohärd. Arbetsmiljöverket godtar inte det som särskilda skäl eftersom pandemin redan hade rasat i nio månader och sjukdomsfallen inte kan anses ha varit omöjliga att förutse.
"Tvärtom har det funnits en ansenlig tid att förbereda och åtgärda personalförsörjningen inför 2021." skriver Arbetsmiljöverket.
Sektionschefen Nadja Lukin i Luleå säger att arbetsmiljölagen är väldigt tydlig med vad som är regelbrott.
– Arbetstidslagen säger hur mycket man får jobba per dygn, per vecka och per år. Då finns inga andra undantag än de som finns i lagstiftningen och arbetsgivaren har inte kunnat redovisa några särskilda skäl, säger hon.
På kommunen ska övertidssiffrorna ha överrasat de ansvariga cheferna. Det har varit känt att många har jobbat mycket, men inte så här mycket mer än man får, enligt socialchefen Annette Viksten Åhl.
– Min reaktion var faktiskt att har vi gjort så fel så är det klart att vi ska stå för det. Sedan är det väldigt mycket att betala, men när man slår ut det per timme så blir det väldigt mycket pengar, säger hon.
Socialchefen konstaterar att det har saknats systemstöd för de som jobbar med att planera scheman och att de ute på de olika enheterna inte kunnat se var vikarierna jobbat sin övriga tid.
– Man har koll på sitt område men vikarier går ofta runt på hela kommunen, de kan även jobba på skolorna. Vi behöver nog bli hårdare på att sprida ut övertiden jämnare, för ofta erbjuder sig samma personer att jobba och då får de fort väldigt många timmar, säger hon och tillägger att de vill försöka undvika beordrad övertid.
Vems uppgift är det att ha kontrollen?
– Det är respektive chef som har arbetsmiljöansvar, men man måste ha systemstöd för att kunna se det här.
Varför aktiverades inte krislägesavtalet?
– Det har diskuterats men det gjordes inte eftersom det avtalet inte är bra för våra medarbetare som då får jobba väldigt mycket tid. Då har vi rätt att ta ut väldigt mycket mer timmar och det är inte bra ur arbetssynpunkt, så vi valde faktiskt i det läget att försöka få ihop det på annat sätt.
Men det gick inte riktigt som tänkt?
– Nej, det har helt klart inte fungerat när man tittar på timmarna nu och ser att det är så ojämnt utspritt.
Kommunen har till 23 januari att godkänna sanktionsavgiften, annars dras de till förvaltningsrätten. Annette Viksten Åhl berättar att personalchefen Anna Johansson Miettinen nu tittar på om det går att dra av pengar för övertid som tagits ut som ledighet.
Men det kommer oavsett bli kostsamt.
– Det är väldigt mycket pengar för en förvaltning som redan blöder pengar. Men kan vi inte göra något så får vi bara betala, vi har ju gjort fel, säger hon.
Vi har sökt socialnämndens ordförande Johannes Sundelin (S) som avböjt att kommentera.