Rökgasutsläpp, vattenutsläpp, dammspridning, marksprickning, markvibrationer, buller och seismisk aktivitet.
Listan på gruvverksamhetens påverkan på det omgivande samhället och naturen utgör också grunden för den villkorsprövning av Miljödomstolen som gruvverksamheten har varit och är utsatt för och där särskilda villkor fortfarande väntar på att fastställas.
Remissinstanser
Förutom centrala och regionala myndigheter, som Naturvårdsverket och Länsstyrelsen, ska den lokala miljömyndigheten där verksamheten bedrivs, Miljö- och byggnadsnämnden i Gällivare, också yttra sig vilket man nu gör.
Beskedet från Gällivare till Miljödomstolen är tydligt. Det är den sammanlagda miljöbelastningen från gruvverksamheten som måste beaktas och värderas. Vilket också är Länsstyrelsens inställning.
Helhetssyn krävs
- Man måste se till helheten och det som framkommit nyligen, att gruvföretaget inte behöver registrera seismisk aktivitet, tycker jag personligen är mycket underligt särskilt när det finns tillgång till mätutrustningar och det måste vara en miss av miljödomstolen, säger Ulf Normark,(S), miljö- och byggnadsnämndens ordförande.
Seismsk aktivitet, okontrollerbara bergrörelser, är en sekundär med påtaglig effekt av gruvverksamheten som genererar markvibrationer som kan skada fastigheter.
Alltför frekvent
- Det har också framkommit att allt fler upplever den seismiska aktiviteten som mer och mer otrevligt och vi kan också konstatera att den seismiska aktiviteten tangerar nivåer då fastighetsskador förr eller senare hotar bli resultatet. Den totala miljöbelastningen är besvärande i sig men när nya problemområden tillstöter är det vår plikt gentemot medborgarna att påtala det för de rättsvårdande myndigheterna, säger Ulf Normark