Jan-Erik Eriksson bor med sin familj vid korsningen Lasarettsgatan-Ågatan. Han säger att han vid ett flertal tillfällen sett tillbud och olyckor, det rör sig om i snitt fyra till fem gånger i veckan. Han säger att han skickat skrivelser till kommunen och fyllt i enkäter för att påvisa problemet med den farliga korsningen men säger att han inte får något gehör. Han anser att någonting måste göras innan en allvarlig olycka sker.
– Man står med hjärtat i halsgropen när barnen ska korsa vägen, säger han.
Familjen har bott i huset sedan 2001, innan dess var det svärföräldrarna som ägde huset. För några år sedan hälsade en bekant på och uppmärksammade honom på den stora mängden trafik som passerade utanför huset.
– Det har blivit mycket mer trafik de senaste tre åren. Jag har reflekterat över att det varit mycket trafik men då började jag studera hur det ser ut, säger Jan-Erik Eriksson.
Han blev förfärad. Bilisterna stannar sällan för fotgängare och det är mycket och tung trafik som passerar längs gatan. Dessutom finns det endast en utfart från Karrhakkaområdet. Korsningen delas dessutom med hyresområdet på andra sidan Lasarettsgatan. Trafiken är onekligen tung.
– Folk skiter högaktningsfullt i att stanna. Jag törs inte låta vår nioåring gå ensam över vägen, han höll på att bli påkörd när en bil bakom bilen som stannat för honom gasade på och körde om, säger Jan-Erik Eriksson.
Han föreslår vägbulor eller kanske ett trafikljus till övergångsstället, men säger:
– Det finns säkert bra lösningar som kunniga trafikplanerare kan komma på.
Thomas Regemalm som är tillförordnad chef på tekniska avdelningen på service- och teknikförvaltningen säger att Lasarettsgatan är en av Gällivares mest trafikerade vägar.
– Vi håller på att titta på lösningar för Lasarettsgatan och hela området, men förmodligen händer det inget förrän 2017 eftersom det saknas ekonomiska resurser. Fram tills dess måste vi jobba med enklare medel. Kanske titta på om det är något enskilt övergångsställe som vi får göra en punktinsats på, säger han.
– Vi har ett uppdrag av politiken när det gäller säkra skolvägar och syftet är att det ska bli så bra som möjligt. Men det är också en resursfråga, säger Thomas Regemalm.
– Vi har bara genomfört trafiksäkerhetsåtgärder där det är direkt trafikfarliga vägar. Och tyvärr räcker inte resurserna till allt, säger Thomas Regemalm.