Malmbergsbornas rötter ska kartläggas

I slutet av 1800-talet expanderade gruvbrytningen i Malmberget och människor från hela landet sökte sig upp till den snabbt växande gruvorten.
Var alla kom ifrån håller släktforskarföreningen i Gällivare nu att ta reda på.

GÄLLIVARE2005-11-21 06:30
1888 lastades det första malmtåget i Malmberget.<br>Det innebar att de nordliga järngruvornas tidigare svårbemästrade problem, malmtrans-porterna, hade övervunnits.<br>Produktionen av järnmalm blev efter det mycket en fråga om tillgång på arbetskraft.<br>Därmed inleddes också en befolkningstillväxt i Malmberget vars kulmen nåddes under senare hälften av 1960-talet.<br>Men någon klar bild över de tidiga inbyggarnas härkomst finns inte och det fått forskarföreningen i Gällivare att inleda ett släktforskarprojekt som ska utmynna i en sammanställning över de första Malmbergsbornas bakgrund.<br>Vet inget om sina förfäder<br>&nbsp;? Många av de yngre ättlingarna i dag har ingen aning om var deras förfäder kommer ifrån. När vi haft elevbesök från skolorna tycker de att det är oerhört intressant när vi talar om händelser från det förgångna och hur ett annat händelseförlopp mycket väl kunnat förändra framtiden. Det är ett av motiven bakom projektet, berättar Marianne Söderfjäll, forskarföreningen i Gällivare.<br>&nbsp;? Ett annat är att jag som malmbergare sett det som ett intressant projekt. Malmberget som samhälle byggdes av en stor mix av människor med olika bakgrund. Jag brukar säga att det var lappar, finnar, Överkalixbor och invandrare från resten av landet som var de första malmbergarna.<br>Ett grundmaterial finns redan framtaget och forskarföreningen begränsar sig till tiden 1890?1920, och uppgifter om de nya inbyggarnas födelseförsamling.<br>&nbsp;? Det ger möjlighet för intresserade att sedan själva forska vidare, säger Marianne Söderfjäll.<br>Sponsorer till datorer<br>I sammanställningen ska även ingå en hel del annan intressant information.<br>&nbsp;? Det finns en hel del material att hämta från till exempel PRO. Bland annat ska vi titta närmare på de många öknamn som florerade på den tiden. Det finns i det fallet fortfarande nu levande som kan berätta mycket om just detta, säger Mariann Söderfjäll.<br>Forskarföreningens arbete bromsas dock av att man nu jagar med ljus och lykta efter någon som kan sponsra föreningen med dator.<br>&nbsp;? Det är mycket data vi behöver digitalisera och för det behövs datorkraft. Men vi håller tummarna och hoppas att det löser sig, säger Mariann Söderfjell.<br>
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om