Lugnade boende om rötslam

De första försöken med rötslam som näringssubstrat för gröngörning av bergtipparna vid Aitikgruvan förorsakade en häftig lokalt debatt kring bland annat tungmetallinnehållet. Onsdagskvällens diskussion inleddes med en kort redogörelse för rötslammets egenskaper, som främst kvävegivare, av Stig Ledin, docent vid instutitionen för markvetenskap vid SLU, som också berättade för de närvarande om ett tungmetallinnehåll på några tusendels procentenheter, som inte borde föranleda någon oro enligt honom. Utmärkt metod Metoden var enligt honom ett utmärkt sätt att efterbehandla gruvområdets 14 kvadratkilometer vida sandmagasin i framtiden.  ? Allt tyder på att det inom en 100-årsperiod blir en tallmo, var hans vision. Gunnel Nilsson, Aitikgruvans miljösamordnare, berättade om de första lyckade försöken 1997 som ledde fram till en storskalig användning som de kommande åren innebär en årlig utläggning av cirka 50.000 ton rötslam på Aitikgruvans bergtippar. Med en tioårig planerings- horisont kommer 2016 totalt cirka en miljon ton rötslam, i ett drygt decimeter tjockt lager, att ha lagts på det underliggande moränjordskikt som försluter bergmassorna från syre- och vattentillförsel. När verksamheten så småningom avvecklas helt bedöms en lika stor mängd rötslam komma att spridas över det nuvarande sandmagasinet. Den efterföljande debatten blev kort. Miljödebattören Gustav Nilsson kritiserade Miljödomstolens beslut att inte avkräva Boliden avsättning av 250 miljoner kronor för det framtida efterbehandlingsarbetet och ifrågasatte också om bergtipparnas moränlager, före-skrivet i Aitikgruvans efterbehandlingsplan, inte var för tunt och oroades därmed av risken för framtida erodering. Han lugnades av Stig Edin som inte trodde att kommande beskogning skulle leda till att trädrötter penetrerade moränskiktet ? det visade försök vid Luleå tekniska högskola enligt honom. Oro för damning Gustav Nilsson oroades också över damningen från gruvområdet som fortsätter drabba närområdet. På en fråga om rötslammets eventuella innehåll av medicinska restprodukter ? rötslam är ursprungligen mänskliga fekalier med ett visst cellulosainnehåll från toalettpapper ? blev dock Stig Edin svaret skyldig Det låg inte inom hans expertområde men kunde vara ett framtida forskningprojekt menade han. Hembygdsförbundets ordförande Göran Furuland satte punkt och kände sig nöjd.  ? För oss är det naturligt att även hålla ögonen på vad som händer inom miljöområdet och den första diskussionen kring Aitikgruvan startade vi för tio år sedan. Jag tror de flesta frågor kring rötslammet blev besvarade i kväll och finns en anledning får vi väl återkomma till ämnet, säger han.

Lugnade boende om rötslam

Rötslamsanvändningen vid Aitikgruvan diskuterades i Malmberget i onsdags.För expertbedömningen stod docent Stig Ledin, SLU, instutitionen för markvetenskap. 2016 ska bergtipparna i Aitik ha täckts med totalt en miljon ton rötslam räknar man med vid Boliden.

Rötslamsanvändningen vid Aitikgruvan diskuterades i Malmberget i onsdags.
För expertbedömningen stod docent Stig Ledin, SLU, instutitionen för markvetenskap. 2016 ska bergtipparna i Aitik ha täckts med totalt en miljon ton rötslam räknar man med vid Boliden.