LKAB-damm måste höjas

För litet sandmagasin kan hota framtida gruvproduktion vid LKAB i Malmberget.

DAMM OCH UTSLÄPP. " Dammspridning och utsläpp i Lina älv är nog det som vi mest bryr oss om", säger Eko Nilsson, ordföranden i Koskullskulles intresseförening.

DAMM OCH UTSLÄPP. " Dammspridning och utsläpp i Lina älv är nog det som vi mest bryr oss om", säger Eko Nilsson, ordföranden i Koskullskulles intresseförening.

Foto: Kenth Bergmark

Gällivare2011-12-12 06:00

Ett nytt Miljödomstolsmål, med LKAB som en part, är under uppsegling.

Det handlar om en kommande höjning av dammvallarna med totalt sex meter i två etapper, 2013 och 2016, vid LKAB:s sandmagasin i gruvindustriområdet i Vitåfors, intill Koskullskulle samhälle.

För att kunna fortsätta deponera anrikningssand i det i dag 1,8 hektar stora sandmagasinet, vill gruvföretaget höja dammens lagringskapacitet för att förhindra produktionsstörningar.

Tillstånd nödvändigt
Till våren inlämnas en tillståndsansökan till Miljödomstolen.

-  Får vi inte tillstånd att höja dammvallarna får vi se över andra alternativ som att i värsta fall gräva ur hela sandmagasinet. Vi har nog inte tid med en lång tillståndsprocess, säger Dan Johansson, LKAB:s projektchef.

Riskanalys
Men först ska samråd genomföras med berörda parter, Gällivare kommun, länsstyrelsen och innevånarna i Koskullskulle.

Länsstyrelsens syn är att dammförändringar bör ske med långa tidsintervall, att dammens så kallade beachkonstruktion riskerar öka dammavdriften när sandmagasinet växer i höjd och att hänsyn måste tas till den totala dammbelastningen från LKAB:s industriområde i Vitåfors som därför behöver förses med mer växtlighet.

En ny riskanalys behöver också göras för att bedöma effekterna av ett eventuellt dammhaveri vid ett högre sandmagasin.

Utsläpp och damm
Invånarna i Koskullskulle oroas mest för dammet som redan belastar samhället.

-  Vi varken vill eller kan förhindra LKAB:s utveckling men samtidigt måste ju gruvföretaget ta hänsyn till den miljöpåverkan som sker. Förra gången dammarbeten pågick gjorde man några tavlor som fick det att damma mycket och det är man medveten om förstår vi. Det vill vi inte uppleva igen. Sedan är utsläppsmängderna i älven en viktig sak för Kulleborna, säger Eko Nilsson, ordförande i Koskullskulle intresseförening.

I LKAB:s sandmagasin sedimenteras årligen stora mängder anrikningssand, från malmförädlingsprocessen separerat gråberg, uppblandat med vatten.

Efter sedimentation återanvänds sedan överskottsvattnet i malmförädlingsprocessen eller bräddas/släpps ut i Lina älv, klassad som ett vattendrag med måttlig ekologisk status, alltså påverkad av föroreningar, enligt EU:s Vattendirektiv. (Se vattenmyndigheten.se).

2010 uppgraderades sandmagasinet för att motsvara kraven på en så kallad riskanläggning.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om