LKAB betalar för rivningarna

Enligt vad Kuriren erfar handlar det om 60?70 miljoner som kommunen ersätts med av gruvföretaget. Det är resultatet av ett avtal mellan LKAB, kommunen och det kommunala bostadsbolaget som drevs fram av några av 1990-talets kommunpolitiker i Gällivare, Ulf Rehnberg, (s), Ronny Liljeholm, (s), Antero Ijäs, (m), och Ove Haarala, (v). ? Vi ansåg att kommunen inte hela tiden skulle tvingas betala för gruvnäringens påverkan på samhället, säger Ulf Rehnberg, dåvarande kommunalråd. Under 1990-talets mitt genomfördes ett av de största husrivningsprojekten i kommunens historia. Närmare 500 lägenheter, tio flerbostadshus, på Terrass-, Plant- och Blomvägen i Malmberget, avvecklades med stora kommunala kostnader som följd. Negativ utveckling Den största kostnadsposten var inlösen av närmare 60 miljoner av det kommunala bostadsbolaget Top Bostäders fastighetslån. Rivningarna berodde främst på kommunens negativa befolkningsutveckling, som sågs som ett utslag av gruvnäringens genomförda personalrationaliseringar, allt fler tomma lägenheter och återkommande kapitaltillskott till det kommunala bostadsbolagets Top Bostäders förlustverksamhet. En situation som slutligen ansågs hota vitala delar av den kommunala servicen. Kommunens politiska ledning var dock väl underrättad om det lokala gruvföretagets verksamhet och därmed om områdets mineraltillgångar som LKAB, snarare förr än senare, skulle tvingas göra anspråk på. Därmed öppnade sig en möjlighet att låta fastigheterna stå kvar, visserligen kallställda, outnyttjade och förfulande, och avvakta en situation där gruvföretaget tvingades ta kostnaderna för fastighetssaneringen i samband med en framtida närliggande expansion eller att via ett tidsbundet avtal försäkra sig om samma sak. Retroaktiv betalning En i den politiska ledningen förankrad åsikt att det var dags för LKAB att betala de samhällskostnader man ansågs förorsaka drev på det avtal som slutligen skrevs med året 2015 som tidsgräns. Malmbrytning i området innan dess, vilket nu aktualiserats, skulle utlösa avtalet som innebar att LKAB retroaktivt skulle stå för kostnaderna. Enligt vad Kuriren erfar har parterna nyligen slutit en överenskommelse som innebär att Gällivare kommun ersätts med 60?70 miljoner, eller motsvarande låneinlösenbeloppet och de övriga kostnader rivningarna med sig. Överenskommelsen ska presenteras vid en kommande gemensam presskonferens. Ulf Rehnberg, numera Folkets hus-chef i Sundsvall och en av dem som undertecknade avtalet för kommunens räkning som kommunstyrelseordförande, tillsammans med Top Bostäders dåvarande styrelseordförande, Ronny Liljeholm och VD Alvar Ejeblad, minns den ?svåra tiden?. ? Det jag kommer ihåg mest är den svåra och smärtsamma process hela samhället fick genomgå som skapade en negativ publicitet för hela kommunen. Det var en tuff tid på många sätt. Vi hade ett sviktande skatteunderlag och samtidigt ökade kommunala kostnader, säger han. ? Tanken på ett avtal växte fram efter återkommande diskussioner mellan mig, Ronny Liljeholm, Antero Ijäs och Ove Haarala. Det rörde i botten en kritik vi egentligen alltid haft att kommunen fått ta hela ansvaret för att förnya fastighetsbeståndet allt eftersom gruvbrytningen tagit nya områden i anspråk, berättar Ulf Rehnberg. Enligt honom försökte man till en början övertala LKAB att avveckla delar av sitt eget, ålderstigna, fastighetsbestånd, för att slippa riva kommunens relativt nybyggda och lånebelastade fastigheter på Elevhemsområdet. ? Jag tror jag till och med vände mig till ägaren staten för att få dem, kanske inte att beordra LKAB att riva i sitt eget äldre bostadsbestånd, men i alla fall att lösa in de kommunala fastigheterna. Men det sade LKAB kategoriskt nej till. Det hade vi väl viss förståelse för. Det var ju en lönsam verksamhet man bedrev. ? Enligt LKAB skulle man bara inlösa fastigheter om och när en sådan situation som föranledde det skulle uppstå, säger Rehnberg. Spekulerade på kammaren Det ledde fram till idén om ett ?avtal?. ? Vi tänkte att om vi i stället kunde få LKAB att täcka kommunens kostnader på det sättet så var det värt att pröva och Ronny Liljeholm som var styrelseordförande vid Top Bostäder då fick uppgiften att ta fram ett avtal och sköta förhandlingarna, berättar Ulf Rehnberg. ? Sedan spekulerade jag på min egen kammare att LKAB nog skulle börja bryta i andra områden först och vänta på att avtalstiden skulle gå ut. Det fanns även en och annan kritiker som menade att avtalet inte var värt papperet det var skrivet på. Men jag kan inte erinra mig att det var någon större oenighet i frågan. Avvecklat engagemanget Han gläds tillsammans med kommunens befolkning. ? Det känns bra att det jag och andra försökte åstadkomma med avtalet blivit uppfyllt, säger han. Ove Harala (v) en den ende i kvartetten som fortfarande verkar som kommunpolitiker i Gällivare. Både Ronny Liljeholm och Antero Ijäs har flyttat till annan ort och avvecklat sitt politiska engagemang.

LKAB betalar för rivningarna

LKAB kommer att betala 1990-talets kommunala rivningar på Elevhemsområdet i Malmberget.