En av miljöriskerna som förknippas med gruvverksamheter är utsläpp av metaller.
Vid Bolidens Aitikgruva åligger det därför gruvbolaget att med egenkontroller upptäcka utsläpp och urlakning som överstiger de fastlagda och tillåtna utsläppsmängderna/halterna.
Nu visar gruvföretagets egna mätningar att metalläckaget från gråbergsdeponierna/tipparna överskrider gränsvärdena. Tipparna läcker koppar.
1 meter ska bli 1,5 meter
Den inneslutning som finns, en meter moränjord som likt ett lock ska förhindra syre och vatten att tränga in och medverka till syrabildning i gråbergsdeponierna, som leder till metallurlakningen, antas nu vara alltför tunt för att tjäna sitt syfte.
Den regionalt ansvariga miljömyndigheten, länsstyrelsen, anser därför, tillsammans med gruvföretaget, att jordlagret behöver bli ännu tjockare och föreslår Miljödomstolen att fastslå att det täckande jordlagret tillsvidare ska vara 1,5 meter tjockt för att förhindra fortsatt metallurlakning.
Skilda uppfattningar
Men sedan går meningarna isär.
Gruvföretaget vill att en utredning vid gruvföretaget ska föreslå vilka framtida åtgärder som ska vidtas för att förhindra fortsatt urlakning. En viktig framtidsfråga den dag gruvbrytningen upphört och gruvföretaget inte längre, som i dag, samlar upp och omhändertar dräneringsvattnet från tipparna.
Länsstyrelsens uppfattning är att man vid Aitikgruvan, genom fortsatt utredande, använder en förhalningstaktik för att slippa ta itu med utsläppsproblematiken.
Man påtalar att frågan om skyddsåtgärder och begränsningar av dränagevatten från gråbergupplagen och behoven av åtgärder för minskning av kommande utsläpp av metaller, redan utretts i tio år.
- Länsstyrelsen uppfattar bolagets utgångspunkt som att bolaget vill skjuta problemet med utsläpp av metaller och frågan om effektiva åtgärder för att reducera utsläppen så långt möjligt framför sig, menar David Berggård, länsstyrelsens miljöenhet.
Senast den 28 februari 2016 vill Länsstyrelsen att Boliden inlämnar ett förslag på så kallat slutligt villkor till miljödomstolen