– Hade vi vetat det vi vet i dag, hade Malmberget aldrig byggts där det ligger, har en företrädare från LKAB en gång sagt om den situation uppstått i och med den allt intensivare och påträngande gruvverksamheten som kommit att kallas för ”Samhällsomvanlingarna i Malmfälten”.
Samverkansavtalet har kritiserats för att inte reglera de egentliga kostnaderna som rivningen av Malmberget medför för Gällivare kommun. Enligt kritikerna handlar det om många miljoner av infrastruktur som skänks bort.
För lite
Av de 430 miljoner i ersättning för Malmberget som Gällivare kommun ersätts med enligt avtalet, utgör det enligt kritiker endast ersättning för en bråkdel av den samhällsstruktur som rivs, räknat i nyanskaffningskostnad. Därmed anses den nutida befolkningen skicka en räkning till de framtida invånarna.
Politiskt har nödvändigheten av samverkansavtalet inte direkt ifrågasatts av andra än SKP (kommunisterna), den politiska striden har i stället koncentrerats kring det ”Det nya Gällivare” som måste byggas för tätortens befolkning.
För långsamt
Moderaternas inställning har varit att det dominerade partiet, Socialdemokraterna, inte varit tillräckligt pragmatiska avseende det mest prekära problemet, bostadsbyggandet, och den socialdemokratiska ”beslutsvåndan” som de anser ytterst drabbat befolkningen.
Vänsterpartiet har i stort varit överens med det ledande partiet, men har börjat tappa tålamodet och ifrågasätter officiellt den socialdemokratiska viljan att få till stånd en hållbar bred politisk överenskommelse kring samhällsomvandlingen.
Samverkansavtalet överklagades av enskilda i Malmberget som ansåg att kommunen hade rätt till mineralersättning.
I december godkände Kammarrätten samverkansavtalet mellan LKAB och Gällivare kommun.