Kritik mot Gällivare kommuns fastighetsunderhåll

De akuta felen kostar för mycket pengar och tar för mycket tid. Underhållet av kommunens fastigheter beskrivs som "brandsläckning". "Man har lagat när det går sönder", säger Mattias Liinanki (MP).

De fastigheter i Gällivare kommun som har störst renoveringsbehov är skolorna, där tak och fönster är sådant som kan behöva bytas inom en snar framtid.

De fastigheter i Gällivare kommun som har störst renoveringsbehov är skolorna, där tak och fönster är sådant som kan behöva bytas inom en snar framtid.

Foto: NSD

Gällivare2022-12-28 06:00

Underhållsplaner för Gällivare kommuns fastigheter ska upphandlas under nästa år. En konsultrapport har pekat på stora brister och bedömningen är att kommunstyrelsen inte säkerställt ett ändamålsenligt underhåll och att den interna kontrollen inte är tillräcklig.

Läget beskrivs som mer inriktat på att släcka bränder än systematiskt fastighetsunderhåll. Budgeten för akuta fel har spräckts flera år i rad och förra året landade kostnaden på 8 miljoner kronor istället för 4,1 miljoner. Totalt har budgetarna för 2017-2021 spruckit med 5,9 miljoner och pengarna till planerat underhåll har därför minskat.

Regelbundna besiktningar har inte gjorts och det inga kostnader för nödvändiga underhållsåtgärder har redovisats, med undantag för Kunskapshuset och Maria-området som beräknas behöva rustas för närmare 50 miljoner kronor på 30-40 års sikt.

Mattias Liinanki (MP), vice ordförande i kommunstyrelsens samhällsplanerings- och teknikutskott, konstaterar att kommunen länge arbetat reaktivt och han tror att det beror mest på låga hyror.

– Man har lagat när det gått sönder. Det hänger mycket ihop med hyressystemet och att vi inte haft en underhållspeng egentligen, så det är en utmaning, säger han.

Med ett nytt internhyressystem är det tänkt att varje kvadratmeter ska betala sitt eget underhåll i det långa loppet. I nuläget saknas underhållsplaner för större delen av fastighetsbeståndet så ingen vet riktigt hur många miljoner underhållsskulden uppgår till, men den bedöms vara "betydande".

På den ljusa sidan har gamla fastigheter rivits och ersatts av LKAB.

– Vi hade väldigt hög underhållsskuld om man backar till 2015 nånstans, i och med att vi hade kvar Gunillaskolan, Välkommaskolan, äldreboenden och sporthallen i Malmberget exempelvis. Många fastigheter har avvecklats och vi har haft tur som får nya, så rimligtvis borde vi ligga bättre till, säger Mattias Liinanki.

Planen är även att arbeta mer systematiskt för att hålla nya fastigheter i bra skick och att se över hur man arbetar med sina interna externa fastighetsförvaltare. Avtalet med Top bostäder har inte reviderats på tio år.

Var är det störst underhållsbehov?

– Det är framför allt skolorna som har både tak och fönster som "ligger i pipen". Vi har mycket som är byggt på 70-talet och börjar bli runt 50 år, säger Mattias Liinanki.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!