Hörselskadade protesterar

En studie genomförd av Hörselskadades riksförbund visar att endast 10-15 procent av landets hörselskadade barn går vidare till högre utbildning.
Genomsnittet för övriga barn är 45 procent.
Uppgifterna vittnar enligt Hörselskadades riksförund om att landets cirka 10.000 hörselskadade barn får ett sämre studieresultat med livslånga konsekvenser på grund av sina hörselnedsättningar.
Man föreslår nu en landsövergripande skolreform som säkerställer de hörselskadade barnens tillgång till hörselpedagogiskt stöd.
Uppmaningen har skickats till riksdagens utbildningsutskott och 3.200 skolpolitiker över hela landet.

Ingen i Gällivare
Men medel vikta för en hörselpedagogtjänst inom skolhälsovården i Gällivare, där ingen finns i dagsläget, har nu dragits tillbaka.
Tjänsten är inte prioriterad.
Ulla Britt Jonsson, ordförande i De hörselskadades förening i Gällivare, är upprörd över BUOK-nämndens beslut.
- Det finns ett uttryckligt behov av det i Gällivare. Tidigare beräkningar visar att det har funnits 32 barn med hörselskada. Antalet hörselskadade barn ökar också, säger hon.
- Tidigare har vi i föreningen varit delaktiga i att delge skolorna information men den har inte efterfrågats de sista tre åren. Situationen i Gällivare är inte bättre än vad den är i övriga landet och med tanke på att hela Sverige ska vara handikappanpassat 2010 är det för jäkligt hur nämnden hanterar den här viktiga frågan. Vi ska ha en hörselpedagog och pengarna ska fram, säger Ulla Britt Jonsson.

Missförstånd
Enligt skolchefen i Gällivare, Yngve Berg, har tillsättandet av en hörselpedagogtjänst aldrig varit aktuell.
- Det finns pengar avsatta i budget för att hjälpa hörselskadade på olika sätt och det har uppfattats som tillsättning av en tjänst. Men pengarna används så att de fördelas på skolorna efter det behov som finns. Och behov av specialhjälp får vi från specialpedagogiska institutet när de anses behövas, säger han.
- Bedömningen är att pengarna kommer barnen till största nytta på det här sättet. Alla involverade är överens om en flexibel användning, inte en ambulerande hörselpedagog, säger Yngve Berg.
Hur många barn med hörselnedsättningar som finns vid Gällivares skolor vet han inte.
Enligt Hörselskadades riksförbund är 40 procent av de hörselskadade barnen i landet oupptäckta i kommunerna.

Upprörande beslut
Moderaterna anser att beslutet är felaktigt.
- Det här kravet kom från föreningen och vi såg behovet. Jag har dessutom själv upplevt nyttan av en hörselpedagog för både elever och personal. De måste få vägledning. Det värsta är om vi i dag har elever som inte klarar skolan på grund av hörselnedsättning, säger hon.
- Tanken är att pedagogen ska jobba mot alla skolor, som det också var tidigare. Vi behöver en specialist i dessa frågor och personalen signalerar om brister med bara en dags utbildning av landstinget. Ärendet och beslutet gäller en tjänst för hörselpedagog och det är upprörande att arbetsutskottet föreslår upphävande, säger Eva Alriksson.