Kvenlandsförbundet/Kveenimaayhistys, är en gemensam organisation för kvänerna i norra Skandinavien. Förbundet har cirka 700 medlemmar i Sverige och anser att organisationen både diskrimineras och ringaktas av den svenska staten genom att bland annat uteslutas som remissinstans i frågor som rör minoritetsspråket meänkieli.
Flera föreningar
Den meänkielitalande delen av Norrbottens befolkning representeras av fler föreningar och organisationer än Svenska tornedalingars förbund/Torniolaaksolaiset, STR:T, påtalar Kvenlandsförbundet i en skrivelse till Europarådet.
I skrivelsen påpekas också att kommunala representanter från Kiruna och Gällivare kommuner - två av de största förvaltningskommunerna gällande minoritetsspråket meänkieli - inte finns med i STR:T:s styrelse.
Konsekvensen av detta, anser man, är att det för närvarande råder ett förmyndarförhållande från statens sida gentemot kvänerna.
Nu vill man att Europarådet granskar förhållandet.
Språkligt fokus
Lena Helin, kommunal minoritetsspråksamordnare i Gällivare, har svårt att förstå Kvenlandsförbundets kritik.
Någon diskriminering av kväner förekommer inte i Gällivare, menar hon.
- Jag har aldrig hört någon överhuvudtaget prata om kvänerna. Det är alltid meänkieli man pratar om och för Gällivare kommun är det språket som utgör fokus. Hade det funnits någon förening för kvänerna här hade de också kunnat ingå i samrådsgruppen för minoritetsspråk som vi har, säger hon och berättar att någon förfrågan om kvänrepresentation i meänkielisammanhang aldrig inkommit till Gällivare kommun.
Hon inbjuder också kväner till deltagande i Gällivare kommuns minoritetsdag, 27 april, där samtliga minoritetsspråkgrupper förväntas vara representerade.