Här är miljö värd att bevara
Nu är den första analysen över ett försvinnade samhälles kulturmiljövärden klar i Gällivare. Gruppflytt och relokalisering av byggnader i återskapade miljöer är några av tankegångarna. - Viktigast är kanske just de unika miljöerna, säger Lars Israelsson, kultursekreterare.
Men i båda fallen handlar det om en expanderande gruvnärings anspråk på malmfyndigheter belägna intill eller under en i flera avseenden kulturhistorisk intressant bebyggelsestruktur, tillkommen och framvuxen under lång tid ur skiftande symbiotiska förhållanden mellan människor och deras värv, växlande värderingar och gamla och nya maktstrukturer.
I den nu färdigställda, "Bebyggelsemiljöer i Malmberget/Koskullskulle/Gällivare en kulturmiljöanalys", framtagen som underlag i det pågående kommunala översiktsplanearbetet görs en historisk tillbakablick, ges en nulägesbeskrivning och läggs förslag på relokalisering av den i närtid, 2012-2020, mest hotade bebyggelsen och miljöerna i norra Malmbergets "bolagsområde".
Framtidsvärdet
Analysens utgångspunkt har varit en tolkning av den historiska utvecklingens betydelse - med byggnader och byggnadsmiljöer från sekelskiftet fram till 1960-tal som viktiga historiska och sociologiska blinkfyrar - för nuvarande och kommande generationer.
De sociologiska aspekterna har lyfts fram i dialog med några av de äldsta innevånarna och deras berättelser om den vardagliga interaktionen mellan samhällets byggnader, deras funktioner och dess innevånare.
Där värdet bedömts högt förordas flyttning av grupper av byggnader, men även enstaka, till lämpliga eller i vissa fall återskapade miljöer för ny användning med bibehållande av byggnadernas särpräglade interiör och exteriör.
Några axplock:
Disponentvillan i Malmberget, med tillhörande tjänstebostäder, som ges ett historiskt symboliskt värde representerande "Bolaget och makten".
Bolagshotellet, ritat av arkitekten Haakon Ahlberg, likaså.
Bostadsbebyggelsen vid Krokvägen, Puoitkavägen samt Långa raden utgör exempel på samlingar av representativ bostadsbebyggelse som anses motivera gruppflytt
Relokalisering av enskilda byggnader med allmän funktion föreslås till central delar av Gällivare medan byggnader med bostadsfunktion anses kunna ges en bästa plats i Koskullskulle.
Förtätningsområden för relokalisering av mer modern villabebyggelse från Malmberget anses också som relativt väl tillgodosett i Koskullskulle.
Två informationsmöten
Rapporten har tagits fram med stöd från Boverket och Riksantikvarieämbetet av arkitekten Inger Olsson, fotografen Michael Johansson samt Lars Israelsson, kultursekreterare, Ann Helene Mikkelsson, museichef samt Annie Arnqvist, MAF arkitektkontor.
Måndag och tisdag presenteras den för allmänheten vid två separata offentliga möten i Malmberget och Gällivare.
- Många av Malmbergets unika bostadsmiljöer är försvunna i dag och jag är själv uppväxt och har bott i flera av dem. Då tog man dem för givna, nu i vuxen ålder värderar man dem på ett annat sätt och upplever en saknad. Personligen värdesätter jag mest de i dag få kvarvarande miljöerna från det gamla Malmberget, säger Lars Israelsson, kultursekreterare.
I Koskullskulle tycker man att rapportens slutsatser är riktiga.
- Närmaste samhället tilll bolaget är Koskullskulle och därmed är det inte fel att flytta bostadshus från Malmberget till Koskullskulle.
Närhet till jobbet
Flertalet av de nuvarande hyresgästerna är också LKAB-anställde vilket skulle ge dem en närhet till jobbet och det stöds även av LKAB. Vi har också kvar en stor del av den tidiga byggnadsmiljön kvar på bolagsområdet i Koskullskulle som gör det lämpligt. Det här är jättefina tankar som innevånarna i Koskullskulle också diskuterat. Man blir glad över att höra sådant här, säger ordföranden i Koskullskulle intresseförening .
Arbetsgruppen anser att den nu övergripande analysen av situationen i Malmberget bör följas av en bredare analys som innefattar hela tätortsstrukturen och mer detaljerade studier.
Så jobbar vi med nyheter