Gruvnäringen går framåt - kommunen bakåt
Miljardbelopp investeras i gruvnäringen i Gällivare. Samtidigt tvingas kommunen fortsätta spara och företagen knorrar.
Garantinivån är 115 procent av medelskattekraften i riket vilket gör de allra flesta kommuner till bidragstagare. Kommuner med hög medelskattekraft, som Gällivare, får väldigt lite av statsbidraget.
- Det som påverkar är snarare hur kommunens kostnadstruktur ser ut, där man då får en ersättning i kostnadsutjämningssystemet, och den egna skattesatsen. Med hög skattekraft ger en ökad skattekrona mer i intäkter än om man har en låg, säger Derk de Beer, ekonom vid Kommuner och Landsting. .
- En stor del av det man vinner med ökad medelskattekraft går in i systemet så att man antingen får mindre bidrag eller får betala mer till utjämningssystemet. Det som påverkar mest är befolkningsunderlaget. Tappar man i befolkning tappar man intäkter.
Låg arbetslöshet
Gruvnäringen expansion kan avläsas i effekter på den lokala arbetsmarknaden. Arbetsförmedlingen redovisar den lägsta arbetslösheten på tre år men sysselsättningseffekten begränsas till industriföretagen, menar Anja Karlsson, ansvarig för arbetsförmedlingens statistiska beräkningar.
- Vi har sett förändringar i positiv riktning. Den totala sysselsättningsnivån kommer inte att öka men det går bra inom industrisektorn. Det vi ser är också att fler och fler kvinnor kommer in på industrijobb. Men vi kan inte se några större effekter på samma sätt i övrig näringsverksamhet. För ett år sedan ökade handeln och även restaurangerna drog nytta av att så många utifrån jobbade på LKAB. De jobbarna finns inte kvar.
Jan-Olov Nordström, Svenskt näringslivs regionchef, ser ett problem med alltför få spridningseffekter av gruvnäringens satsningar.
Borde vara fler i jobb
- Utifrån situationen i dag borde fler etablera verksamheter där uppe. Trycker man in så många miljarder borde det följa ett stort antal servicejobb. Håller kommunen en dialog och samtal om vardagsfrågor med företagen? Om kompetensförsörjning, kommunala handläggningstider och bostadsbehovet?
Han refererar till Svenskt näringslivs årliga enkätundersökning av näringslivets betyg på de kommunala förvaltningarna.
Gällivare hamnade i år på 255:e plats, bland "Årets sjunkbomber".
Gällivares utvecklingschef Ulf Hansson tycker att gruvinvesteringarna gett vissa spridningseffekter men en reell framtida tillväxt i Gällivare är bara till viss del knuten till gruvnäringen.
- Det är hos underleverantörer, inom handel och i turistnäringen som arbetstillfällena kommer att öka. Men det kanske inte går så fort, säger han..
Minskning som kostar
Nivån på den kommunala skattesatsen, befolkningens storlek, samt kostnadsmedvetenheten, är alltså avgörande för den kommunala ekonomin.
Prognoserna för befolkningsutvecklingen i Gällivare kommande tio åren, med en bedömd befolkningsminskning med i snitt 100 personer årligen, utgör därför trist läsning.
För varje invånare färre eller mer minskar/ökar de kommunala intäkterna med i genomsnitt 49.000 per år.
Prognosen betyder fem miljoner mindre i den kommunala kassan varje år vilket riskerar bromsa kommunala investeringar och späda på driftskostnaderna.
Vid Gällivares kommuns utvecklingsavdelning sker satsning på att lokala företagare och kommunala tjänstemän får lära sig mer om varandras roller.
En utredning med syfte att föreslå förändring av nuvarande centrum ska sjösättas.
En nationell marknadsföringskampanj av förhållandena vid olika Gällivareföretag är under utarbetande.
Tillsammans med lokala företag ska kommunen medverka till snabbutbildningar vid komvux av företagens blivande eller nuvarande anställda för att täcka främst industriföretagens kompetensbehov.
Långsiktiga satsningen på turistnäringen fortsätter.
Vid arbetsförmedlingen ska en ny kull bergarbetare utbildas.
Så jobbar vi med nyheter