Gruvbrytning en bra affär

Jan Olov Hedström och Åsa Persson, tidigare och nuvarande Bergmästare, förutser fortsatt järnmalmsbrytning i Gällivare under lång tid.Men det krävs tydliga besked från gruvföretagen om var fyndigheterna ligger.

Gällivare2014-01-04 09:07

Jan Olov Hedström har lång erfarenhet och kunskap om de geologiska förhållandena i Norrbotten, men besitter också en djup insikt i gruvnäringens påverkan på de samhällen som vuxit upp invid gruvorna i länet.

Och även om han förutser en fluktuerande efterfrågan över tid så är han säker på att utvinningen av mineraler kommer att fortsätta i Gällivare och Malmfälten under många år.

Goda framtidsutsikter

– På lång sikt kommer det att vara stor efterfrågan på järn eftersom en så väldigt stor del av världens befolkning behöver järnvägar, broar och stålkonstruktioner.

Lägger man till de miljarder människor världen över som är på väg in i en välståndsfas, kommer det att vara en trygg verksamhet för de som arbetar vid en järnmalmsgruva i dag. Hedström får medhåll får medhåll av Åsa Persson.

– Det är en korrekt långsiktig värdering. Fluktuationer förekommer inom alla näringsområden och även när det gäller mineralutvinning, och det måste hanteras, men i ett längre perspektiv, så är det en rimlig bedömning, säger hon.

Svårt samhällsplanera

För invånare i Gällivare komplicerar i dag det skydd, i form av riksintresseområde för mineralutvinning, som i stora delar innefattar huvudorterna.

Det innebär begränsningar för samhällstillväxten – såvida inte osäkerheten skingras kring var malmerna finns.

– Jag tycker man i princip bör ha undersökt bergrunden väldigt ordentligt innan man planlägger ett område för bostäder och med en väldigt schematisk avgränsning av riksintresseområdet, finns det säkert delar av det man kan bygga bostäder på, säger Jan Olov Hedström och fortsätter;

– Men då skulle man först borra igenom de områden som är aktuella, och kommunen borde därför först argumentera och peppa LKAB att det också är i deras intresse att borra.

0970/101 80

Fakta

År 2000 utgjorde vinsten vid statligt ägda LKAB av 184.112 kronor per anställd. 2010, tio år senare, utgjorde vinsten per anställd 3.064.516 kr.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om