Lars Alriksson (M) riktar kritik mot det nya arvodesreglementet som han tycker blir för dyrt.
Efter nyår väntas en rejäl höjning klubbas och det ser ut att kosta Gällivares skattebetalare ytterligare 2,5 miljoner kronor på fyra år. Det så kallade inkomstbasbeloppet, IBB, som politikerarvoden utgår ifrån har ökat med 9 900 kronor sedan de frystes 2019, men förslaget är dessutom en generell höjning och att ge arvode till fler politiker i nämnder och bolagsstyrelser.
Kommunstyrelsens ordförande Birgitta Larsson (S) får en 29-procentig "löneförhöjning" från 54 740 kronor i månaden till 70 585 kronor, nära 16 000 kronor. Arvodet höjs från 85 till 95 procent av IBB som är 74 300 kronor för 2023. Hon blir Norrbottens sjunde bäst betalda kommunalråd så höjningen ses som en anpassning till hur det ser ut i andra kommuner.
Vice ordförande Henrik Ölvebos (MP) arvode höjs med 8 400 kronor till 63 155 kronor i månaden, men procentsatsen blir oförändrad. Eftersom Jeanette Wäppling (V) har lämnat sin post sänks totalkostnaden för kommunalråden med knappt 30 500 kronor.
Nya arvoden införs för vice ordförande i miljö-, bygg- och räddningsnämnden, i två utskott och de kommunala bolagen Top bostäder, Gällivare energi, Matlaget och Dundret. För bolagen ökar de kostnaderna med över 400 000 kronor per år.
Grundstödet för insynspolitiker höjs från 6 440 kronor till 11 145 kronor i månaden. Icke heltidsarvoderade ledamöter i kommunstyrelsen får även ett mandatstöd på 2 procent av IBB, 1 486 kronor, per mandat.
Under hösten har en grupp representanter från partierna varit med i översynen av arvodesreglementet, men förslaget klubbades inte på årets sista fullmäktige den 19 december. Lars Alriksson (M) fick det återremitterat för att se över en detalj som kan missgynna politiker som är pensionärer och driver företag.
Men det är inte främst där skon klämmer.
– De delar på bytet. De höjer arvoden rejält och delar upp posterna mellan sig. Jag tror att man inte varit nöjda med det ekonomiska utfallet, säger Lars Alriksson och syftar på Socialdemokraterna och Miljöpartiet.
Lars Alriksson är kritisk mot att vice ordförande i de kommunala bolagen ska arvoderas när de redan får pengar för tiden de lägger på sammanträden och förrättningar. Han tycker även att kommunstyrelsens presidium ska vara ordförande i utskotten istället för att betala ytterligare två politiker sammanlagt 111 450 kronor.
– Det är extra anmärkningsvärt att styrelsearvodena höjs från 145 000 kronor till över 560 000 kronor. Det är inte redovisat som en effekt av det nya arvodesreglementet men det är ju en väsentlig höjning, säger Lars Alriksson.
Moderaternas förslag skulle kapa kostnaden med 769 000 kronor per år för kommunkoncernen. Lars Alriksson menar att den medvetna besparing som gjorts på politikersidan nu kommer att ätas upp.
Men det är en ickefråga eftersom återremissen handlar om något helt annat, enligt gruppledaren Lena Sjötoft (V) som deltog i arbetet.
– Han lyfte inte några kritiska synpunkter då och det här har varit ett givande och tagande under en väldigt lång tid, säger hon.
Höjningen är en följd av att arvodena varit frysta sedan 2018, enligt Sjötoft.
– Nu släpper vi frysningen och det är den stora ökningen, säger hon.
Eric Palmqvist (SD) ställer sig bakom de flesta punkterna. Han tycker det är klokt att arvodena återigen följer IBB, men samtidigt att några arvoden till vice ordförande är "i högsta laget" och att kostnaderna för de kommunala bolagen blir höga.
– Jag anser till exempel att vår KSO haft för litet arvode. Men en del får väldigt höjda arvoden, säger han.