Gällivareborna får tycka till om kulturmiljön

Den rapport som nu är klar utgör en slags grund och en startpunkt för det fortsatta arbetat med att forma det framtida Gällivare ur ett delvis historiskt arv med rötter i ortens huvudnäring. Rapportens nästa anhalt blir den kommunala översiktsplanegruppen där den så småningom kan konkretiseras helt eller delvis i samband med antagandet av den kommunala översiktsplanen nästa år. Den kan dessutom få betydelse för den miljökonsekvensbeskrivning gruvföretaget LKAB måste redovisa. Riksantikvarieämbetet nöjt I tisdags fanns de representanter från Riksantikvarieämbetet, huvudfinansiär, som följer utvecklingen i Gällivare, Ann Mari Westerlind och Åsa Dahlin, på plats. Rapportens bildrikedom och språkliga tillgänglighet beröms. ? Det är ett mycket bra material och eftersom vi enligt vårt regeringsuppdrag ska stötta länsstyrelser och kommuner att ta fram planeringsunderlag ser vi det här som ett kulturmiljöinlägg i den planeringsprocess som nu pågår och en bra möjlighet att lyfta upp vad kulturmiljön faktiskt betyder i Gällivare. Det är inte något man bara kan sopa under mattan eller riva bort, säger Ann Mari Westerlind. Rapporten kan också få en vidare betydelse. ? Vi har lärt oss mycket om orten men också lite mer om hur man kan hantera kulturmiljöfrågorna i den här typen av trängda lägen. Vad kan man få ut av sådan här insats på så här kort tid? Hur gör man det på bästa sätt och det kan man dra lärdomar av. Vi hoppas kunna följa processen framöver och se vad det leder till i form av framtida aktiviteter bland medborgarna och hos kommunerna, säger Åsa Dahlin. Forskningsprojekt I Gällivare fortsätter nu arbetet med att förbereda sig för de kommande samhällsförändringarna genom tillsättning av så kallade öppna grupper med tillsammans en bred representation av kommuninnevånare som ska kunna diskutera dem ur ett gräsrotsperspektiv. Riksantikvarieämbetet har också beviljat medel till en forskarstudie av innevånarnas förhållningssätt och reaktioner. Den genomförs under en vecka i juni månad. ? Det är en forskagrupp som fått medel att göra en förstudie av hur kulturmiljö och kulturarv påverkas av strukturella samhällsförändringar. Den gruppen, forskare från Stockholms universitet, etnologer, från KTH, samhällsplanerare och från Göteborgs universitet, kulturgeografer och kulturvetare som ska intervjua tjänstemän, allmänhet och politiker för att från olika utgångspunkter hitta de frågor man behöver gå vidare med. Det här vet varken vi eller forskarna i dag, säger Ann Mari Westerlind.