Från bostadsområde till avfallsplats

Samhällsomvandlingarna i Malmfälten innebär också storskalig rivning av fastigheter och merparten av rivningsresterna lämnas troligen kvar.

RIVNINGSOBJEKt. Majoriteten fastigheter på Johannes- och Hermelinsområdena i Malmberget ska rivas och det kräver omhändertagande av stora mängder rivningsrester och det mesta tycks bli kvarlämnat där husen stått.

RIVNINGSOBJEKt. Majoriteten fastigheter på Johannes- och Hermelinsområdena i Malmberget ska rivas och det kräver omhändertagande av stora mängder rivningsrester och det mesta tycks bli kvarlämnat där husen stått.

Foto: Kenth Bergmark

Gällivare2010-01-19 06:00
Samhällsomvandlingen i Kiruna och Malmberget innefattar även en storskalig rivning av fastigheter och med det hantering av stora volymer rivningsrester och en miljöproblematik. I en förstudie som gjorts vid LKAB - en slutrapport ska vara klar i slutet av månaden - anges riktlinjerna för hur rivningsresterna ska omhändertas.Utgångspunkten är att kostnadsoptimera rivningsprocessen. Det mesta lämnas kvar
Rivningsrester i form av betong, sanitetsporslin, tegel, armeringsjärn, el-, tele- och fjärrvärmeledningar och isolering föreslås bli kvarlämnade i marken såvida det inte inbegriper miljöfarligt material. Dessa ska i sådana fall ses som riskavfall. För trämaterial föreslås bland annat flisning, uppeldning i värmeverk eller återanvändning i någon form.Kvarlämnandet av rivningsrester i marken motiveras ur både miljö- och kostnadssynpunkt. Vid samråd nyligen med Kiruna och Gällivare kommuner, samt länsstyrelsen, påtalade myndigheterna att gruvföretaget bör beakta att eventuella framtida markförändringar kan innebära att kvarlämnade husgrunder och ledningar exponeras och att detta ska hanteras med förebyggande åtgärder.Billigast och miljövänligast
- Enligt bedömningen så finns det väldigt stora kostnader att spara genom optimering. Den största kostnaden respektive besparingen ligger i att inte deponera på deponi. Vad vi sett hittills står arbetskostnaden för stora kostnader generellt och vi tittar därför på om man kan upphandla rivningarna i större omfattning, säger Mikael Westerlund, projektledare för rivningsplaneringen vid LKAB.Länsstyrelsen anser att en riskanalys är nödvändig.Oerhört stora mängder
- Det handlar om oerhörda mängder husrester och därför får det inte bli så att det efter demontering av hus dyker upp olämpligt material i marken, säger David Berggård, länsstyrelsen miljöenhet.Rivningarna betyder merarbete för miljö- och byggförvaltningen. -  Vi förutsätter att LKAB inser behovet av en god framförhållning och aktiv dialog med både förvaltning, och nämnd, för att vi också ska kunna hantera rivningarna på ett optimalt sätt med beaktande av vårt myndighetsansvar. Få om alls några kommuner i landet har väl upplevt något liknande, säger Ulf Normark, (S) miljö- och byggnadsnämndens ordförande.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om