När lanthandeln i Nattavaara lades ner bestämde sig byborna för att starta upp den igen. Nattavaarabygdens ekonomiska förening bildades och ungefär 200 andelar såldes för 2 000 kronor styck.
Dirk Hagenbuch, ordförande i föreningen och en eldsjäl i bygden, berättar att föreningen köpte fastigheten, renoverade och rustade upp.
– När jag kom hit 1997 fanns det post, buss och skola men det blev sämre och sämre, allt försvann. Den viktigaste frågan är skolan och den kunde vi inte rädda. Då tänkte jag att vi kunde rädda butiken i alla fall, säger han.
Med hjälp av investeringsstöd och bidrag kunde Handlarn öppnas. Personal anställdes, bland dem Tina Rosenfeldt.
– Jag är från Gävle och jag sökte jobb över hela landet. Jag fick jobb här och jag hade aldrig varit i Nattavaara, men jag tänkte varför inte. Jag sade upp min lägenhet och flyttade hit, och det har jag aldrig ångrat. Det är sådan gemenskap här, alla känner alla.
Hon berättar att butiken har midsommarstängt men att hon kommer in på midsommardagen och arbetar ideellt.
– Folk är vana vid det för jag har gjort det tre somrar. Det är uppskattat, säger hon.
Harry Renström, en av andelsägarna, berättar att alla är nöjda med affären.
– Visst har vi andra planer också, men det krävs att det finns en heltidsanställd som kan arbeta med sådana saker.
Tidigare arbetade en projektledare med ett projekt som handlade om att få service och inflyttning till byarna.
– Men Dirk är verkligen fantastisk och drivande, säger Harry Renström.
Lily Johansson handlar tillsammans med sina systrar, Majken Holmgren och Dagny Larsson.
– Det är så bra att Handlarn finns. Man behöver inte göra så många turer till Gällivare då, säger Lily Johansson.
Eva-Karin Johansson började jobba på Handlarn för två år sedan. Hon berättar att hon kände sig hemma i Lappland redan när hon klev av flygplanet från Stockholm för många år sedan.
– 2001 flyttade jag till Nattavaara och även min mamma och min syster har flyttat hit. Husen säljs väldigt snabbt här. Det är inte långt att pendla, huspriserna är billigare och jag tror att många söker lugn nuförtiden. Det enda som saknas är väl skolan. Det är jobbigt för barnen att göra bussturerna till Hakkas. Men jag tror stort på framtiden i Nattavaara, säger hon.
– Härifrån flyttar jag aldrig, instämmer Tina Rosenfeldt.