Kartläggningen och inventeringen av landets förorenade områden görs enligt Naturvårdsverkets Metodik för Inventering av Förorenade Områden (MIFO). Platser där någon form av miljö-och hälsofarlig verksamhet har förekommit kan ha orsakat mark-och vattenföroreningar. Målet är att lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösa, även om det inte finns pengar till att sanera alla.
- Det är ganska många objekt. En del av dem ska vi titta närmare på. Det är mycket tid och resurser som krävs för denna typ av arbete. En inventering måste göras, man måste ta fram koordinater där fastigheten finns, titta på hur det ser ut, vem som äger fastigheten, vem har bedrivit verksamhet på fastigheten och vem som är ansvarig för åtgärder. Ofta är det både kommun och länsstyrelse, säger Antero Ijäs, enhetschef på miljö-och byggförvaltningen.
Objekten tilldelas en branschtypisk riskklass från ett till fyra i enlighet med Naturvårdsverkets riktlinjer. Bedömning görs av de risker för människors hälsa och miljön som det förorenade området kan innebära idag och i framtiden. Riskklass ett innebär mycket stor risk, riskklass två innebär stor risk, riskklass tre innebär måttlig risk och riskklass fyra innebär liten risk.
Av de 15 mest angelägna åtgärdsobjekten i Norrbotten finns tre av dem i Gällivare: Boliden Aitikgruvan, Nautanens gruvfält samt Malmfältstvätten. 34 gamla soptippar klarar inte de miljökraven som soptippar nuförtiden ska ha. Med på listan finns även oljedepåer, en flygplats, gamla skjutbanor och platser där tillverkning av krut- och sprängämnen pågår.
– Det här är ett arbete som har pågått länge, sedan 2004, och som kommer att pågå många år till. Det är ett omfattande arbete, men det måste göras, säger Antero Ijäs.
Gamla Malmfältstvätten är ett av objekten som kommer att granskas närmare. Det finns miljögifter i backen men en djupare förstudie måste göras. Dock är det bristande resurser på grund av samhällsomvandlingen och kommunen har inte resurser att agera huvudman.
– Men från kommunens sida kan vi lämna över huvudmannaskapet till SGU, Sveriges geologiska undersökning, säger Antero Ijäs.
I Gällivare har Kavaheden tillstånd och kapacitet av deponering av högst 10 000 ton farligt avfall samt mellanlagring och behandling av 2 500 ton oljeförorenad jord per år.