Forntida lämningar lockade

Gamla kåtatomter, offerplatser, härdar och kokgropar finns i markerna kring Abborrträsk.
En skara på 15 personer följde gångstigen i hälarna på Karl Isaksson som berättade om traktens fynd och historia.

GÄLLIVARE2006-08-10 06:00
Karl Isaksson från Gellivare sockens hembygdsförening gick i täten för de som valt att följa med på en vandring i gångstigslandet kring Abborrträsk under tisdagen. Kring 15 personer lotsades över sten, stock och tuva och genom myrland till olika lämningar i markerna. Första stoppet var vid den gamla kvarnplatsen intill Kälvabäcken. Strax ovanför finns två gamla härdar.
- I området finns lämningar ända från vikingatiden. Arkeologen Sven Donald Hedman har bland annat daterat en härd och en offerplats från 1000-talet, i närheten av Saivosjön. Vid den här tiden ändrades levnadsmönstret då jakt- och fiskekultur övergick till renskötselkultur, säger Karl Isaksson.

Sjunkit ner
För ett ovant öga är härdarna svåra att upptäcka. Några stenar som sjunkit ned en bit i mossan är allt som syns. Men med guidning och berättelser från Georg Fabricius och Karl Isaksson från hembygdsföreningen framträder fynden och historien bakom dessa.
- Det är roligt och intressant att höra om allt som har kommit fram för det är så pass okänt, säger Cecilia Jönsson, en av vandrarna.
Skogspromenaden, som passerat flertalet fornlämningar, avslutas vid hemmanet i Abborrträsk som anlades 1757. Från den första nybyggaren Anders Nilsson har flera generationer använt gården. Numera är det i Gellivare hembygdsförenings ägo.
- Det var ett bruksbygge som kom till för att säkra malmtransporterna med renackja till Luleå. Det är också en plats där många turister passerat på väg till fjällen, säger Georg Fabricius.
Medlemmar från Hembygdsföreningen har gjort egna undersökningar i markerna och funnit otaliga lämningar, bland annat en sommargrav.

Grävde ner döda
- En äldre dam som bott här tidigare fick inte gå till platsen som barn. Gropen, som har bredd och längd av en kista, syns tydligt. Det var vanligt att man grävde ned sina döda, ytligt och i utkanten av någon äng eller myr där man bodde, för att sedan kunna frakta liken till kyrkogården när det blivit vinterföre, säger Georg Fabricius.
Vid hemmansgården hålls ängen levande med hjälp av årlig lieslåtter. Och hembygdsföreningen håller fast vid andra traditioner från förr. Fortfarande odlas potatis i Peltovaara där den timrade rastkojan tronar på bergstoppen. På ängen vid sjön Abborrträsk, bredvid hemmanets gamla ladugårdsbyggnad och bagarstugan, finns en olåst stuga med kamin, bord och sängar där besökare kan övernatta närhelst de vill. Hjärtat på platsen är den gamla norrbottensgården som rustats upp av Gellivare hembygdsförening.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!