Efter en undersökning av Skogstyrelsen kring skogsskador relaterade till älgbetning i Överkalix kommun i höstas konstaterades ovanligt omfattande betesskador på tallskog, omkring 20 procent större än i andra kommuner. Det hängde enligt skogsforskare samman med ett förstärkt älgbestånd, av så kallade vandringsälgar – älg som under vinterhalvåret söker sig längre söderut för att finna föda.
Längre älgjakt
I samråd med Länsstyrelsen togs beslutet att förlänga tiden för älgjakt med 21 dagar i Överkalix, i två älgskötselområden, fram till 1 december i år för att alla älgar som tilldelats ska skjutas och älgstammen därmed ska anpassas till mängden tillgänglig älgföda.
Men det möter nu kritik av jägare från Gällivare.
Älgar som inte skjuts i Gällivare kommun riskerar nu skjutas av jägare i Överkalix kommun, med bistånd av Sveaskog, menar man, som anses underlätta avskjutningen genom plogning av skogsvägar för Överkalixjägare.
Älgar från Gällivare
Man anser också att älgar, som inte skjutits av Gällivarejägare ur viltvårdsaspekt, och som naturligt alltid vandrar över kommungränserna, kommer att falla offer för jägare från Överkalix.
-Det är inte någon jakt det handlar om längre, skogsbolagen vill ha bort älgarna så det är älgutrotning och avskjutning det nu är frågan om, anser Ambjörn Köhler, en av de kritiska Gällivarejägarna som anser sig ha stöd för uppfattningen från jägare i Kiruna.
Han och många Gällivarejägare hävdar att en framtid med älgtomma skogar hotar i norr och kräver att
beslutet utvärderas.
Inte fler
-Det är ju inte fler älgar de får skjuta utan det är samma älgar som de fortfarande har i sin plan som de har tänkt att skjuta bara det att de får längre tid på sig att skjuta dem, säger Roland Seitzkopf, länsstyrelsens handläggare av beslutet som hänvisar till stora älgbeteskador, uppskattad senare älginvandring till berörda älgskötelområdena och svårigheterna som förelegat att skjuta älgar där i år.