Föreningsägt inte modellen

Det är de ständigt återkommande reparationsbehoven som får kommunen att ifrågasätta en fortsättning. Medan majoriteten av landets kommuner byggt och tar ett driftsansvar för sina idrottsanläggningar har Gällivare valt en annan väg. I Gällivare ägs många av de stora idrottsanläggningarna av någon förening med ett åtföljande driftsansvar. Men kommunens idrottsföreningar skulle inte klara kostnaderna för sina anläggningar utan de kommunala driftsbidragen som kommunen utan större knot utbetalat i decennier. Ett billigt sätt Konstruktionen kan sägas vara en slags ekonomisk modell sedd som ett ?billigt? sätt att driva större idrottsanläggningar där en del av skötseln utgjorts av ideellt arbete. Men nu ifrågasätts den så kallade Gällivaremodellen och anledning är de senaste årens brandkårsutryckningar kommunen tvingats till för att bistå föreningarna när effekterna av bristande underhåll slagit till med åtföljande miljonkostnader. Enligt Gällivaremodellen ska föreningarna avsätta en del av driftsbidragen till långsiktigt underhåll men enligt föreningarna har bidragen varit för snålt tilltagna. Enligt några kommunala företrädare har föreningarna valt att använda ?underhållsmedlen? i verksamheten som kunnat växa och därmed ökat anläggningsslitaget. Dyra renoveringar Malmbergets ishall, med ett stort renoveringsbehov där siffran 15 miljoner har nämnts, och ridhuset i Gällivare, där det också handlar om kostsamma renoveringsåtgärder, utgör talande exempel för det som nu ses som ett utslag av Gällivaremodellens brister.  ? Frågan är om inte kommunen måste ta över ansvaret för anläggningarna. På något sätt måste vi se till att underhållet sköts så att vi undviker situationer där anläggningar antingen måste stängas eller renoveras för stora belopp. Vi behöver göra en analys av Gällivaremodellens för- och nackdelar. Det har aldrig gjorts och när vi är klar med det får vi ta ställning till hur vi ska agera i fortsättningen, säger Klas Holmgren, SOT-nämndens ordförande. Tvingande fondering  ? Jag kan tänka mig att man inför en tvingande fondering av underhållsmedel om vi ska fortsätta med Gällivaremodellen. Kanske skulle vi stipulera att minst 10?15 procent av driftsbidragen ska fonderas för underhåll. En annan intressant fråga är om det i dagsläget ens är möjligt för en förening att ta ansvar för stora idrottsanläggningar. ?Måste hända något? I höst ska Gällivaremodellens framtid avgöras.  ? Det måste hända något och det är bra att resonemanget startat om att hitta en lösning. Med det bidrag som man har i dag är det mycket svårt att göra avsättning till underhåll. Möjligheten för föreningarna att fortsätta ta ansvar för anläggningar ligger därför i en uppjustering av driftsbidragen, säger Kjell Ragnestam, ordförande för Malmbergets idrottsförening, Maif.

Föreningsägt inte modellen

Den så kallade ?Gällivaremodellen?, föreningsägda idrotts- och aktivitetsanläggningar med kommunalt driftsbidrag, ska ses över.? Kanske kommunen ska äga anläggningarna i stället, säger Klas Holmgren (s), SOT-nämndens ordförande.

Den så kallade ?Gällivaremodellen?, föreningsägda idrotts- och aktivitetsanläggningar med kommunalt driftsbidrag, ska ses över.
? Kanske kommunen ska äga anläggningarna i stället, säger Klas Holmgren (s), SOT-nämndens ordförande.