Föreläser om arbetsstugorna
Arbetsstugorna utgjorde en verklighet för många av Norrbottens barn under 1900-talets första hälft.
ARBETSSTUGOR. Daniel Nilsson Ranta, Umeå, har gjort en doktorsavhandling om de norrbottniska arbetsstugorna. Just nu besöker han länet för en föredragsturné i flera kommuner.
Foto: kenth bergmark
Daniel Nilsson Ranta, forskare och lärare vid Umeå universitets sociologiska institution, befinner sig just nu ute på föreläsningsturné.- Den offentliga retoriken var att man skulle hjälpa nödställda barn. Hjälpa fattiga familjer genom att plocka in barnen och ge dem mat och viss form av skolning. Men det ingick i assimileringen, i det försvenskande arbetet man onekligen bedrev i Tornedalen, likt språktvånget i skolan skulle man även prata svenska i arbetsstugorna, säger han.Kommunerna sparade pengar och medverkade ivrigt till etableringarna.Motivförändring
I takt med de nationalistiska idealens förbleknande, den provinsiella attitydens försvinnande och den förändrade synen på barnuppfostran blåste också nya vindar in i arbetsstugorna.- Vad man då ville ha var dugliga arbetare till skogs- och gruvverksamheterna som växt fram, säger Daniel Nilsson Ranta.I sin forskning har inte kunnat konstatera att de berörda barnens skolning i arbetsstugorna förändrade deras tillvaro på något markerat sätt.Det finska språket utplånades inte heller.- Jag tror att effekten blev den motsatta, säger han.Avveckling
Arbetsstugorna fortsatte vara ett inslag i samhället ända fram till 1954 då de avvecklades.Ett utslag av en verksamhets motiverande av sig själv, enligt Daniel Nilsson Ranta som nu alltså delger allmänheten sina kunskaper och reflektioner kring ett stycke norrbottnisk historia och en förgången svensk nationalistisk era och tvivelaktiga människosyn.
Så jobbar vi med nyheter