Familjevänligt när Kommunal fyllde 100
I helgen uppmärksammade Kommunal 100 år av facklig kamp i landet. - Och kampen fortsätter, säger Lena Israelsson, Kommunals ordförande i Gällivare.
SCENUNDERHÅLLNING. Kommunal i Gällivare tog tillvara på Nunisvaara-anläggningens möjligheter och bjöd även sina medlemmar på scenunderhållning med musik, trolleriföreställning och dans av medlemmarna i ABF:s orientaliska dansstudiecirkel.
Foto: Kenth Bergmark
I Gällivare saknades dock många medlemmar vid firandet i Nunisvaara i lördags. Men de som kom, kom med sina familjer. Barninslaget var markant och de togs också väl omhand på flera sätt.Här kunde man inmundiga tårta, käka både varmkorv med bröd och hamburgare, dricka saft och kaffe men också bänka sig för en scenshow med unga musiker från Kulturskolan, en ung trollerikonstnär eller titta på kvinnlig orientalisk magdans.Fortsatt kamp
Lena Israelsson, kommunals ordförande i Gällivare, inledde med sitt tal och betonar att den fackliga kampen måste fortsätta.- Den tar aldrig slut. Vi får hela tiden kämpa för alla våra rättigheter, alla våra lagar och framför allt för våra avtal. Det fackliga arbetet måste också bedrivas på alla nivåer. För att arbetsgivaren ska ha en bra verksamhet måste de anställda må bra, ha en bra arbetsmiljö och arbetsvillkor. Sedan jag blev fackligt aktiv har vi drivit rätten till heltid och det måste fortsätta. Arbetsmiljön är inte heller bra och fortfarande upplever vi att det är för lite folk på arbetsplatserna, säger hon.
De fackliga organisationernas historia I landet startade 1898 med bildande av LO, Landsorganisationen, i en brytningstid då Sverige omvandlades från jordbruksnation till industrisamhälle. De efterföljande åren krävde LO rätt för landets arbetare att organisera sig.1906 togs beslut att tillåta fackföreningar i Sverige och 1909 skedde den första konfrontationen med en strejk och arbetsgivarlockout.Den 23 januari 1910 samlades 26 ombud i Stockholm för att bilda Svenska kommunalarbetareförbundet. Arbetarkraven var åtta timmars arbetsdag vilket infriades först 1919, tio år senare, genom beslut i Sveriges riksdag. Kommunals medlemmar, som brandmän och sjukvårdspersonal, undantogs dock.1931 vägrade Kiruna kommun att teckna avtal med städerskor och vaktmästare vid en skola. Kommunal inledde en blockad. Kiruna kommuns skolstyrelse krävde skadestånd men Arbetsdomstolen, AD, sa nej.Under beredskapsåren på 1940-talet vann kommunal en lönestrid med Göteborgs kommun som innebar att kvinnliga och manliga bussförare hade rätt till samma lön.Under 1950-talet ökade kommunal sina medlemstal med 1.000 nya medlemmar per år, majoriteten kvinnor, och 1951 inledde man sin dittills största konflikt med punktstrejker under fyra veckor.Man lyckades också få rätt till tre veckors semester och höja pensionsersättningen.Under 1960-talet bildades också kommunals arbetslöshetskassa och man slöt avtal med kommunala tjänstemän. Under 1970-talet nådde man också framgång med att kommunanställda inte längre skulle undantas från arbetstidslagen.I strejken 1986 krävdes höjd reallön och störst löneökning för de lågavlönade och under 1990-talet försökte kommunal bilda opinion mot nedrustningen av välfärdstjänster och socialförsäkringar. I strejken 1995 krävde Kommunal rätt till samma löneökningar som alla andra. 1999 strejkade bussförarna för bättre arbetsmiljö.2001 slogs kommunal och lantarbetareförbundet ihop och strejken 2003 blev den största i Kommunals historia när 83.000 medlemmar strejkade för högre lön, ökad välfärd och jämnställdhet.2007 års löneförhandlingar gav kommunals medlemmar det största lönelyftet hittills i förbundets historia.
Så jobbar vi med nyheter