Familjen saknar hem

Psykiskt våldtagna, misshandlade och ledsna känner sig den nu hemlösa familjen Lindborg i Malmberget. Deras hem är ett av de 150 husen som ska flyttas från Malmberget till Gällivare. Men något gick snett och den 12 juni rasade delar av det hus som varit familjens hem i 20 år.

ÖNSKAR EN ANNAN LÖSNING. Famljen vill inte att huset ska flyttas längre. För dem skulle ett nytt hus byggt efter ritningarna från det gamla var önskedrömmen.Foto: Susanne Jansson

ÖNSKAR EN ANNAN LÖSNING. Famljen vill inte att huset ska flyttas längre. För dem skulle ett nytt hus byggt efter ritningarna från det gamla var önskedrömmen.Foto: Susanne Jansson

Foto: Susanne Jansson

GÄLLIVARE2008-07-17 06:00
Vid familjen Lindborgs köksbord i det tillfälliga köket pågår långa och intensiva samtal mellan makarna Lars-Erik och Birgitta Lindborg. De pratar om det som hänt dem och deras fem barn. Familjens hem sedan 20 år rasade delvis samman i juni. Inuti fanns alla de ägodelar som de samlat på sig.I mer än fyra år har de vetat att deras hus var ett av de 150 hus, som på grund av LKAB:s nya gruvbrytningen i Malmberget skulle flyttas till ett nytt område i Gällivare.- Vi har varit positiva ända fram till raset. Om Malmberget och Gällivare ska överleva måste gruvan fram. Annars är det lika bra att lägga ner båda samhällena, säger Lars-Erik Lindborg.- De sista två åren har bara varit en väntan och när vi fick klart att flytten skulle ske kändes det skönt. Äntligen skulle de bli gjort, säger Birgitta LindborgNu bor de i ett av LKAB:s hus sedan de flyttade ut från sitt eget den 27 maj.- När vi skulle flytta sa de att vi bara behövde packa som för en längre resa. De skulle flytta huset med alla sakerna inuti, säger Birgitta Lindborg.Orkade inte jobba
När familjen flyttade till det tillfälliga boendet anade de inte att den här sommaren skulle se ut som den nu gör. Planerat var att huset skulle flyttas i maj och att det skulle vara klart för inflyttning i augusti. Men sent på kvällen den 12 juni hände något och huset rasade delvis.-  Vid första raset förstördes pojkens rum i källaren med alla hans saker. Dagen därpå kom det andra raset och efter det har allt stått stilla, säger Lars-Erik Lindborg.När det andra raset inträffade fredagen den 13 juni, stod han vid huset och såg sitt hem förstöras.-  Jag råkade vara där just då och hade videokamera med mig för att filma. Det var en fruktansvärd känsla och jag bara stod där och skakade.Lars-Erik Lindborg har lagt många timmar på att renovera huset och mådde väldigt dåligt efteråt. I en vecka var han sjukskriven från sitt jobb som lagerarbetare vid Svensk cater.-  I vanliga fall är han den starka av oss när det händer saker. Men den här gången var märkligt nog jag starkast, berättar Birgitta Lindborg och ställer sig närmare sin make.För Lars-Erik Lindborg går det bättre nu och han har fått distans till det som hänt. Men väntan är jobbig för både honom och resten av familjen.-  Vi bara väntar och frågar oss vad som kommer att hända nu.Jobbigt för dottern
Nu besiktas huset för att se vilka skador som uppkommit. Planen är fortfarande att flytta deras hem till den nya tomten på Tallbacken strax utanför Gällivare. Flytten ska, om huset klarar besiktningen, ske i september och vara inflyttningsklart i februari. Källaren som nu är totalförstörd blir kvar och en ny källare gjuts.-  Vi tvivlar på att det kommer att gå. Men vi är inga tekniker eller byggnadsarbetare, säger Birgitta Lindborg.Makarna vill inte uttala sig om vem eller vad som gjordes fel när huset rasade. Men en utredning håller på att göras och då hoppas de få svaren. Till dess försöker de hålla modet uppe på både sig själv och barnen.- Vår yngsta dotter, Petra, 14 år, har tagit det hårdast. Hon har gråtit och varit orolig. Första veckan kunde hon inte gå och se på huset. Det är barnens barndomshem. Inuti finns alla deras presenter och minnen, säger mamma Birgitta.I onsdags fick de chans att hämta en del av sina saker och nu står det flyttlådor travade i grannhuset.- Vårt förråd. LKAB äger det här huset och vi har det som vår lagerlokal, berättar Lars-Erik Lindborg och visar runt bland kartongerna.- Viktigast av allt har varit att rädda fotografier och saker som barnen gjort. Det är oersättliga minnen, säger Birgitta Lindborg och plockar i brev och vykort som ligger på ett bord i förrådshuset.Om de själva fått välja skulle skulle det gamla huset inte flyttas.- Bäst för oss vore ett fabriksnytt hus. Bygga upp ett likadant hus efter de gamla ritningarna, säger Lars-Erik Lindborg och hans hustru nickar medhållande.Tills vidare får familjen fortsätta att vänta .- En del dagar är jobbigare men ibland kan vi skoja om det. Annars orkar vi inte. Vi pratar jättemycket om det som hänt med varandra och har haft stort stöd av släkt och grannar, säger makarna Lindborg.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om