Fackliga veteraner hyllade

Dagens och dåtidens gruvarbete möttes på ett kontrasterande sätt när gruvfacket i Malmberget hedrade sin två äldsta medlemmar i tisdags.  ? När jag började i gruvan 1937 var vi 3.000 man. I dag sköter en tredjedel alltihop, konstaterar Harry Harnesk när Gruvfyrans uppvaktning, Håkan Engelmark, Göte Olofsson, fackets revisor och ordförande Tomas Nilsson överlämnat blommor, tårta och present, och fått av sig ytterplaggen i enrummaren på Lövberga där Harry Harnesk, 90, numer har sitt hem.  ? Trevligt ni kom förbi grabbar och att ni har dragspelet med, tycker den musik- och sångintresserade före detta gruvarbetaren som innehaft cirka 20 olika tjänster vid LKAB och även arbetat fackligt. Månadslön på 2.200 kronor Bortgångna arbetskamrater och arbetet förr och nu avhandlas.  ? Tjänar ni så mycket! Jag minns efter strejken, när vi fick en fast månadslön på 2.200 kronor, även under semestern, vad vi tyckte det var bra, säger Harry Harnesk och jämför med dagens lönegenomsnitt, 21.060. I hyllningsprogrammet ingår även sång och musik och ?Rosa på bal?, genljuder snart genom korridorerna på Lövberga äldreboende följt av solosång av jubilaren själv, mångårig körmedlem i Malmbergets manskör. Hemma hos förre byggnadssnickaren Henry Lövdahl, 85, på Stallarvägen i Malmberget ?som varit med och byggt allt i LKAB?, sätter hustrun Elin på kaffepannan och samtalet kommer in på tiden före gruvstrejken 1969.  ? Det var många som ville sluta vid LKAB då. Man tyckte det mesta var skit, berättar Henry Lövdahl som började sin yrkesbana vid LKAB på ?plockningen? ? handsorteringen och handlastningen av malm ? som 16?17-åring 1937. Skönt med pension Det dåtida ackordssystemets för- och nackdelar diskuteras och bistra kommentarer blandas med skratt vid hågkomster från det tidigare yrkeslivet.  ? Men det var skönt att få pension, tycker Henry Lövdahl som inte besökt sin gamla arbetsplats sedan dess. Efter hedrandet väntar det fortsatta fackliga arbetet på Tomas Nilsson. Ihågkommandet av de två medlemsveteranerna känns viktigt för honom. De speglar inte bara de fackliga organisationsförändringarna ? båda har som medlemmar upplevt tiden från gruvindustriarbetarförbundets dagar fram till dagens sammanslagning av metall och industrifacket.  ? De arbetade och byggde upp något utifrån dåtidens möjligheter och förutsättningar som vi tar del av i dag. Utan deras uppoffringar och kamp kanske vi inte hade haft någon gruvverksamhet i Malmberget i dag och det är något vi inte får glömma, säger han.  ? Dagens gruvarbetare utgör i sin tur länkar till framtidens gruvverksamhet i Malmberget som jag är övertygad om kommer att sträcka sig långt långt fram i tiden.