Eleven som blev strypt säger i förhör att han valt att inte göra en "tap out" denna gång. Det efter att han gjort det tidigare och då blev han filmad av andra elever som tyckt att det var roligt. Den utsatta eleven uppger även att han helt enkelt är less på att bli strypt.
Ytterligare fyra elever på skolan som polis och åklagare hör i samband med den grova misshandeln på högstadieskolan i Gällivare uppger att det förekommit "lekar" med inslag av strypningar, något som sker mellan killar i högstadiet.
Det förekommer även information i förundersökningen som gör gällande att elever tagit strypgrepp på andra elever. När greppet kopplats ska eleven som utsatts för greppet uppmanats att göra en "tap out" eller att "tappa" för att visa sig besegrad.
Det görs genom att den besegrade slår tre gånger på den andras axel. När väl eleven gjort detta släpper eleven som kopplat strypgreppet sitt grepp.
Enligt John Näsling, forskare vid Luleå tekniska universitet och tidigare skolpsykolog, finns det forskning som visar att stryplekar förekommit mellan barn under en längre tid. Men lekarna har blivit mer förekommande i samband med internet och sociala mediers intåg. Men i de lekarna som rapporterats om är det antingen enskilda barn som utsatt sig själva eller att de utsatt en kamrat som gett sitt medgivande och som inte kan ha varit medveten om riskerna.
– Det här som du berättar för mig att eleven som blivit utsatt inte gett sitt medgivande är särskilt oroväckande, säger han.
Anna Sarkadi, professor i socialmedicin vid Uppsala Universitet, som bland annat forskat på hur barn påverkas av budskap på sociala medier menar att det finns exempel där chellenges på sociala medier fått allvarliga konsekvenser hos barn.
– Yngre unga har inte så mycket konsekvenstänk och det kan var lätt att okritiskt hänga på saker. Det är därför viktigt att vi som föräldrar men även pedagoger betraktar sociala medier som en fritidsgård. Där vi behöver vara mycket mer närvarande, säger hon.
Hon menar att det är många mekanismer som leder fram till att en "lek" kan spåra ur på den här typen av sätt.
– När det blir så här då är det ett antal ingredienser som skapar en giftig blandning, sociala medier där det är ganska obevakat eller helt obevakat, grupptrycket som uppstår som inte heller ses av vuxna. Det i relation till bristen på konsekvenstänkande och könsnormer där det är killar som har ett machoideal att leva upp till. Då kan det bli så här tokigt, säger Anna Sarkadi.
Både hon och John Näsling menar att det är viktigt för föräldrar eller vuxna i barnens närhet att fråga och hänga med för att kunna arbeta förebyggande för att den här typen av händelser inte ska kunna ske.
– Likväl att du frågar hur det var i skolan eller på fotbollsträningen behöver man fråga vilka challenges som gäller på Tiktok, vad är det för rykten som går för barnen kommer att testa det, säger Anna Sarkadi.
Vid strypningen på Malmens friskola är det däremot inte klarlagt att eleverna fått inspiration från sociala medier. Enligt åklagare Moa Ejnestrand har den typen av klarläggning inte setts som relevant för att kunna utreda själva brottsmisstanken.
Strypningen prövas fredagen den 8 september i Gällivare tingsrätt.