Ambulanshelikoptern är stationerad i Gällivare och har beredskap dygnet runt. Enligt reglerna ska helikoptern vara i luften inom 15 minuter från larm. För att klara det åtagandet turas sju narkosläkare om att ha helikopterjour. Samma sak gäller för IVA-sjuksköterskor, sjuksköterskor som är specialiserade på akut- och intensivvård.
Ambulanshelikoptern har all utrustning som krävs för att stabilisera en skadad människa, bland annat stoppa blödningar och se till att blodet syresätts. Helikoptern gör omkring 500 flygningar per år.
En räcker
Vad händer då om sjukvården koncentreras? Enligt ansvarig läkare, Per Marcusson, kommer det att leda till att efterfrågan på helikoptertransporter ökar. Men han räknar med att man inte behöver ytterligare en maskin.
- Det är mycket sällan som vi tvingas säga nej till en flygning för att vi håller på med en annan. Det visar att vi säkert klarar oss med den helikopter som vi har.
Marcusson ser en enda svaghet med helikoptertransporter: att de är väderberoende.
Sällsynt med stopp
- Ibland kan vi inte lyfta från Gällivare på grund av vädret här uppe, ibland kan vi inte flyga till Sunderbyn på grund av vädret längs kusten. Men det inträffar inte så ofta.
Om vädret stoppar helikoptern håller helikopterläkaren kontakt med SOS alarm och patientens läkare för att ge råd och instruktioner. Samtidigt som det sker följer läkaren och IVA-sköterskan med i den ambulans som skickas ut som ersättning för helikoptern.
Marcusson säger att det här tillhör undantagen - helikoptern kommer som regel alltid upp i luften. Väl där avgör jourläkaren till vilket sjukhus som patienten ska föras, Gällivare eller Sunderbyn. I sällsynta fall flyger man ända till Umeå.
- Det är bra vägar till Umeå så dit fungerar landsvägstransporter, säger Per Marcusson.
Han säger att det är just det som gjort att helikoptern är placerad i Gällivare och inte i Sunderbyn.