Den här julgransstolpen är från byggandet av Aurora line. Den nya stamledningen till Finland.
I de beräkningarna, där man även tagit höjd för Hybrit-teknologin, uppger kommunen att det kommer behövas cirka 70 TWh till år 2050 för LKAB och SSAB att produceras koldioxidfritt stål. Även om inte all el kommer behövas på en och samma gång så räknar man med en kraftig stegring redan från 2026 i och med starten för Hybrits demonstrationsanläggning. För den krävs initialt 4–6 TWh är till produktionen när väl anläggningen når full skala kommer den att ta 11 TWh i anspråk, vilket motsvarar 11 procent av alla elförbrukning i Sverige under 2021.
En siffra som bara kommer fortsätta öka och vid 2030 uppgå till 20 TWh/år och vid 2040 cirka 50 TWh/år.
Totalt kommer det krävas elledningar som har kapacitet att transportera cirka 9 GW till Kiruna, cirka 5 GW till Gällivare och ungefär 3 GW till Svappavaara.
– Vi ser att elen kommer att vara viktigt i framtiden och därför är det viktigt att har det här tematiska tillägget till översiktsplanen för el och vindkraft, säger Alexander Kult, samhällsbyggnadschef på Gällivare kommun.
Ett arbete som man även energimyndigheten Svenska kraftnät ställer sig positiv till.
– Det är bra att kommuner förbereder sig för framtiden. Det är något vi ser väldigt positivt på. Här är det också särskilt när det ska till den här typen av större elintensiva industrisatsningar, säger Patrik Svensson, pressansvarig vid Svenska kraftnät.
Med den nya effekten kommer också en kraftig utbyggnad av ledningsnätet. En utbyggnad där andra riksintressen så som rennäring, natur och försvar kommer påverkas.
Så här ser kommunens förslagna sträckning ut för utbyggnaden av det nya stamnätet mellan Porjus och Gällivare.
Enligt kommunens handlingsplan kommer det på vissa delar av sträckan mellan Porjus och Gällivare krävas tre 400 kV ledningar i en och samma gata för att kunna få fram den önskade kapaciteten.
För en 400 kV-ledning krävs det en ledningsgata där 50 meter skog rensas på bredden för att elledningarna ska kunna dras. Med fler och större ledningar i samma gata behöver också ledningsgatans bred öka. Det behövs bland annat för att de elektromagnetiska fälten som elledningarna ger upphov till inte ska bli för kraftiga i ledningsgatan. I vissa fall skulle en ledningsgata kunna bli så bred som 1,5 kilometer.
– Tanken är att försöka dra så mycket av ledningen i redan tidigare gator. Det är till exempel något som vi vill göra där ledningen korsar natura-2000 området. Det för att ha så minimal påverkan som möjligt på naturen. Här behöver man se det ur den aspekten att så klart kommer naturen påverkas men att bredda en redan existerande gatan anser vi har mindre påverkan än att dra en ny, säger Alexander Kult.
Det obrutna fjällandskapet kan få stå tillbaka när elen ska fram.
Det skulle även få effekten att mindre orörd mark skulle behöva tas i anspråk, mark som flera samebyar nyttjar för sina renar.
En annan fördel som Svenska kraftnät lyfter fram i och med att kommunen väljer att genomföra en bredare utredning är att det kan snabba på processen vid tillståndsprövningarna.
Ett sätt att minska bredden på ledningsgatorna är att använda sig av högre elledningar, så kallade julgransstolpar, och även minska påverkan på natur, då ledningarna skulle kunna dras över trädtoppar. Det skulle däremot ge en visuell påverkan på landskapet då de högre varianterna av julgransstolpar kan vara upp till 80 meter. Det finns även mindre varianter på mellan 50–60 meter i höjd. Normalhöjd på ledningarna är annars mellan 25–35 meter.
– De högre höjderna har då i stället en påverkan för Försvarsmakten och lågflygningsområden som behövs och blir allt viktigare i och med det ökade militära intresset i området, säger Alexander Kult.
Men det är inte bara för naturen som landskapet kommer att förändras med höga ledningar. Ledningarna kommer även att synas på längre håll i och med att de blir högre. Redan idag finns ett större utbyggt ledningsnät i och runt Gällivare men det kan komma att upplevas som i större utsträckning än tidigare när ledningsgatorna blir bredare och sträcker sig högre upp.
De gula linjerna är de nya ledningsgatorna för ström i och runt Gällivare.
Större ledningsgator skulle även på sikt kunna minska möjligheten för tätorten Gällivare att växa i olika riktningar eftersom tätorten skulle bli inringad av ledningsstråk. En förändring som också påverkar flygtrafiken till tätortens flygplats men även en eventuell utbyggnad av flygplatsen i framtiden.
Kommunens el- och vindkraftsplan finns ute på samråd fram till 29 september och kan bland annat ses i Norrskensgallerian i Gällivare centrum.