Dyr skolmat i Gällivare - budgeten spricker

? Logiken måste vara att det avtal vi skrivit på ska gälla, anser både Karl Erik Taivalsaari (v) och Börje Frisk (ns). BUOK-nämndens väntade underskott i år beror till stor del på ökade skolmatskostnader även om omstruktureringen av Matlaget förra året förutsågs minska dem med tre miljoner ? ett av motiven bakom omläggningen. Åberopande försiktighetsprincipen förväntade sig dock fullmäktige ingen kostnadsminskning redan i år. Det innebar att BUOK-nämndens skolmatsbudget blev lika stor som året innan, drygt 19 miljoner, vilket avsåg täcka skolmatskostnaderna samt kostnaderna för serveringstjänsten som tillhandahålls av SOT-förvaltningen. Bristfälligt Förväntningarna på den nya kommunala kostproduktionens ekonomiska effektivitet var alltså stora. Ur grundskoleelevernas skolmatstrejk förra året utkristalliserade sig dock ett antal brister i den då nyligen sjösatta kommunala kostproduktionsorganisationen. Enligt nämndens företrädare uppfylldes inte avtalet avseende så kallade bikomponenter, mattillbehör. En av orsakerna bakom elevmissnöjet. Det visade sig även att elevernas krav på att kunna äta ris och pasta ställde krav på ökad bemanning i skolornas serveringskök. Äter som bara den Överskridandet av skolmatsbudgeten med tre miljoner knyts nu i huvudsak till personalökningen i serveringsköken och det faktum att Gällivares skolelever i dag tycks vräka i sig skolmat som aldrig förr. I förhållande till budget har 100.000 fler portioner konsumerats i skolmatsalarna i år trots en elevminskning i förhållande till tidigare. SOT-förvaltningens ökade personalbehov och de stegrade portionskostnaderna, 1,3 respektive 1,7 miljoner, utgör tillsammans det tremiljonersunderskott som nämnden kan tvingas täcka genom kostnadsbesparingar i den egna verksamheten. I en konsekvensbeskrivning av hur underskottet ska reduceras anger BUOK-nämnden minskat antal tjänster i serveringsköken, vilket man inte kan göra något åt eftersom köken sorterar under en annan nämnd, och en ?beställning av matportioner enligt budget? som enda sätten att klara uppgiften. Alternativ plan Men det finns ett annat alternativ enligt BUOK-ledamöterna Karl Erik Taivalsaari (v) och Börje Frisk (ns). Nämligen att vägra betala för SOT-nämndens ökade personalkostnader och enbart ersätta Matlaget i enlighet med gällande avtal. Det skulle i ett nafs lyfta bort tre miljoner av nämndens underskott. ? Vi har fått ett löfte från kommunstyrelsen att man ska ta de aktuella omstruktureringskostnaderna. Vi ska inte behöva göra det, säger Karl Erik Taivalsaari och fortsätter: ? Vi har ju själva tvingats beställa bikomponenter när inte Matlaget levererar enligt avtal och min ståndpunkt är att vi ska hävda avtalet. Vi är ju bara köpare och det vore märkligt om vi ska stå för kostnader vi inte kan påverka och som uppstår någon annanstans. Logiken är att det avtal vi skrivit på ska gälla. Elever drabbas Enligt Börje Frisk föreligger en stor risk att skolpersonal och elever drabbas. ? Vi har ju ett undertecknat avtal som ska gälla och när vi inte fått de varor och produkter vi ska ha ska en avräkning ske. Vi ska inte betala två gånger som vi gjort som när sallader varit frysta i transporter och inte kunnat serveras. ? Ser man till summan handlar det ju om nämndens halva underskott så det här måste nämnden driva hårt. Ska vi överhuvdtaget betala något extra så ska i så fall avtalet skrivas om. Ser man hos leverantören att man inte klarar avtalet kan man inte bara skicka räkningar och fakturor till oss som får vårt underskott att stiga och som sedan i sin tur drabbar verksamheten. ? Skulle vi få bort dessa tre miljoner kan vi ju häva köpstoppet på en gång. Enligt Börje Frisk kommer saken att diskuteras vid nämndens extrasammanträde för budgetuppföljning på tisdag.