Doldis med inflytande

Bengt Gustavsson, planarkitekt vid konsultföretaget VSP, bär huvudansvaret i planeringen av det framtida Gällivare. En doldis med stort inflytande över Gällivares framtid. - Visst blir så att de visioner och de avtryck vi gör sätter spår i Gällivares framtid, säger han.

EN VIKTIG DOLDIS. Planarkitekten  Bengt Gustavsson, VSP,  har ett stort inflytande på Gällivares framtida utveckling som ort. Han bär huvudansvaret för det översiktsplanearbete som nu bedrivs. ”Det som underlättat mitt arbete är den generositet och den entusiasm som jag mötts med från politiker och tjänstemän”, säger han.  Foto: Kenth Bergmark

EN VIKTIG DOLDIS. Planarkitekten Bengt Gustavsson, VSP, har ett stort inflytande på Gällivares framtida utveckling som ort. Han bär huvudansvaret för det översiktsplanearbete som nu bedrivs. ”Det som underlättat mitt arbete är den generositet och den entusiasm som jag mötts med från politiker och tjänstemän”, säger han. Foto: Kenth Bergmark

Foto: kenth bergmark

GÄLLIVARE2007-09-29 01:45
Bengt Gustavsson, planarkitekt vid konsultföretaget VSP, kom till Gällivare i mars i år.Han har huvudansvaret för den fördjupade översiktsplan som framtvingats av gruvnäringen. Hans första åtgärd var en genomgång av allt tidigare planarbete..- Den förslagna ringleden runt Gällivare tog vi bort. Min filosofi är att när man äntligen kommit till en ort ska man inte åka runt den. Såvida det inte innebär en avsevärd tidsvinst vilket inte är fallet här. Jag vill få in folk i Gällivare och kanske till och med stanna här och uppleva orten. Då ska man också planera staden så att man kan ta in trafik. Och dessutom planera intressanta nedslagsplatser, säger han.Gällivares framtida utseende bestäms på många sätt av gruvföretaget LKAB:s utveckling. Det uppstår en kedjereaktion och det är översiktplanens uppgift att peka ut alternativlösningar för Gällivares innevånare.Betydelsfull
Bengt Gustavsson är visionären.- Visst kan man säga att det är så. Tycker man det är bra förslag kommer det att lämna avtryck i framtiden. Men man ska komma ihåg att det inte finns något generellt idealsamhälle. Det är traktens sed som är det avgörande. Det är Gällivares innevånares bild av ett idealsamhälle, som ska komma fram. - Här finns en mycket stor utvecklingspotential egentligen. Ser jag på Gällivare, dess omgivningar, på de naturupplevelser som är möjliga och på tillgängligheten. Jag kommer hit på två timmar plus tio minuter in till centrum och mitt rum. Det finns ingen flygplats i Idre eller Sälen. Vill jag till Åre får jag flyga till Östersund och sedan åka en lång sträcka. Här får du staden och naturen i ett samspel som jag inte tror många söderut känner till. Man ser det som ett gruvsamhälle. Gällivare kan utvecklas hur mycket som helst enligt min uppfattning.Gällivare huvudort
- Den stora utvecklingspotentialen ligger i Gällivare, den största orten. Malmberget finns det säkert en potential i men vi vet inte vad som händer med gruvan och det för med sig att vi avvaktar miljödomen vid årsskiftet. Då vet vi mer om vad som händer Malmberget och Malmsta. I Koskullskulle finns det inga indikationer på att den orten lever lika farligt som Malmberget. Där finns en bra utveckling att ta vara på med förtätningar, nya bostäder och tillvaratagande av naturkvalitéer. Att bo så nära ett gruvområde och stort industrikomplex och ändå så naturnära, det är fantastiskt och unikt tycker jag.Unik situation
Bengt Gustavssons arbete tillhör stadsplaneringens ABC. Men en sak gör arbetet i Gällivare unikt.- Här finns en dimension till. Ser man på Malmberget som en stad så vet man inte om man ska flytta alltihop eller om det ska vara kvar och utvecklas. Det är så stort och ändå så påtagligt nära i tiden. Då måste vi ha handlingsfrihet och utvecklingsmöjligheter i alla delar. Skolor, sporthall, bad, alla sådana allmänna bitar måste vi lösa. Händer det något måste vi ha markområden och en strategi och redovisa det i översiktplanen. Var placerar vi de här delarna. I normalfallet står man inte inför det problematiken på det stora sätt man gör här, säger han.Dessutom kolliderar olika intressen.- Det finns till exempel riksintresseområden och rennäringsområden. Det måste vi reda ut. Och jag vill därför träffa samebyarna för att vi ska resonera om hur vi på bästa sätt ska komma fram till en lösning som är smaklig för alla. Vi kommer också att ha en diskussion, och har redan haft en träff med LKAB, som en enormt viktig ingrediens i arbetet. Den träffen blir i november och handlar om tankar och funderingar och idéer.Klart i maj
I maj hoppas han alla nödvändiga beslut är tagna.- Kommunen har då en färdväg där alla " har näsan åt samma håll" , som vi bruka säga, säger Bengt Gustavsson.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om