– När sådant här händer måste vi först alltid utgå från det värsta. Annat, som vi bedömer ha lägre prioritet, får då tillfälligt stå åt sidan, säger Per Karlsson, tillförordnad kanslichef vid polisområde Norrbotten.
När en händelse som den senaste veckans pulverbrev inträffar sätts till en början alla tillgängliga resurser in för just den situationen. Prioriteringsordningen av andra fall måste därför skyfflas om och sådant som bedöms vara av mindre vikt, med andra ord sådant som inte innebär livhotande fara, skjuts på framtiden. Något som Per Karlsson menar kan ses som negativt ur ett medborgarperspektiv.
– Det är klart att sådant här slår mot samhället. Vi måste omfördela våra resurser vilket innebär att vi inte kan svara lika snabbt på andra händelser, säger han.
Oförutsedda händelser, i detta fall de pulverfyllda breven, slår hårdare mot mindre orter. I exempelvis Gällivare, där personalresurserna är mer begränsade, innebär det att belastningen ökar och mer får prioriteras om. De rent ekonomiska konsekvenserna är däremot, enligt Per Karlsson, försumbara.
– Det kan hända att det har blivit något ökade personalkostnader i form av till exempel övertidstimmar, men det rör sig inte om så mycket. Vid större händelser över en längre tid kan det ju hända att pengarna inte räcker till men vi kommer inte att gå på knäna på grund av det som har skett nu, säger han.
I överlag tycks det vara svårt att avgöra hur mycket, i reda pengar, som en händelse i stil med pulverbreven kostar. Det finns nämligen inga generella mått i kronor och ören för det.
– Det brukar handla om ganska fallspecifika siffror, säger Robert Lundmark, professor i nationalekonomi vid Luleå Tekniska Universitet (LTU).
Konsekvenserna i form av eventuella produktionsbortfall och investeringskostnader i förebyggande syfte är därför svåra att mäta på en mer övergripande nivå. Det är helt enkelt för många delar som spelar in i helheten.
– Det finns ju exempelvis de rent psykologiska effekterna. En sådan här händelse kan ju leda till ökad osäkerhet som får medföljande kostnader i form av produktionsbortfall. Det är inte otänkbart att till exempel de som jobbar med posthanteringen blir mer försiktiga och därför också jobbar något långsammare. Företagen får alltså ut mindre produktion per anställd, säger Robert Lundmark.