Bybor irriterade på Telia

Förra årets namninsamling skrevs på av majoriteten av fritidshusägare och byns fasta befolkning. För fritidshusägarna innebär mobiltelefonen i värsta fall en livlina och i bästa fall upprätthållandet av normala kontakter med omvärlden. En fast telefonförbindelse utgör inte ett alternativ. Det blir alldeles för dyrt, menar Ingvar Wänelöf, en av dem som tog intativet till förra årets namninsamling som nu upprepas. ? Stugägarna och Sammakkoborna tycker det är ett jäkla problem, för mobilförbindelserna är urusla på vissa ställen. Det är helt omöjligt att höra. Det bryter så fort det kopplar, säger han. ? Vi samlade in alla namn i fjol där alla som bor i byn och alla stugägare skrev under ett krav om förbättrad mottagning på mobiltelefon. Det här skickade vi till Telia som menade att det inte går att göra något. ? Man har bara tänkt på E 10 och dom som kör där. Sammakko ligger ett fåtal kilometer öster om E 10 och kritiken från fritidshusägarna gäller bland annat att Telia placerat en GSM-mast för långt söderut på byaberget. ? Hade man flyttat masten närmare byn hade det här inte hänt, anser många. Undersöka saken Vid Telia lovar man att undersöka saken närmare. Något kanske kan göras åt Sammakkos problem trots allt. Men man tvår samtidigt sina händer. ? Kraven på täckningsgrad på mobiltelefoni börjar ligga på gränsen till det orealistiska. Man tittar på hur det fasta nätet fungerar och sedan utgår man från att det mobila nätet ska fungera ungefär likadant, säger Hans G Larsson vid Telias informationsavdelning. ? Det mobila nätet grundar sig på radiokommunikation och bygger på marknadsförutsättning. Och pratar vi som i det här fallet om fritidsbostäder så är det så att under stora delar av året vill ingen ringa från den platsen medan masten kostar lika mycket att sätt upp där som någon annanstans. ? Om det redan finns en mast där utgår jag ifrån att den placerats på bästa sätt för att i det här fallet säkerställa förbindelser längs E 10:an. Post- och telestyrelsens, PTS, krav på Telia är att GSM-nätet ska täcka in samtliga Europavägar i landet och orter som 1991 hade minst 10.000 innevånare. Enligt Telia ges på så sätt 99 procent av befolkningen tillgång till GSM i dag. Kravet från PTS ifråga om det så kallade analoga NMT 450 nätet, som använder sig av 450 Mhz-bandet, handlade däremot om en areell täckningsgrad som fastställdes till 80 procent av landet yta. I dag täcks 85 procent medan GSM-nätet bara täcker drygt hälften. 3 G-nätet kommer att täcka ännu mindre. NMT-nätet Representanter för landets areella näringar, som skogsbruket och rensköteln, oroade sig i våras för NMT-nätets fortsatta funktion och existens. Telias monopol är avskaffat och Telias nuvarande licens löper ut 2007. Under perioden 2005?2007 reduceras antalet frekvenser med en tredjedel. Post- och telestyrelsen, som alltså släppt på Telias monopol, vill nu se om det finns något intresse för ett tillstånd att använda sig av radiosändare för att digitalisera det analoga landmobila 450-nätet med den huvudsakliga avsikten att just säkerställa teleförbindelserna i glesbygden. En kanske mer trängande fråga i dagsläget för de 134.000 användarna i landets glesbygder.