Brist på gruvarbetare
Vem ska jobba i framtidens gruvor? Nu larmar gruvfacket. - Utbildning av nya generationer gruvarbetare borde vara en angelägenhet för svenska staten, kommunen och våra gruvföretag, säger Tomas Nilsson, ordförande Gruvfyran.
Egentligen en situation som borde passa gruvfacken och dess medlemmar alldeles utmärkt.
Stor efterfrågan och dålig tillgång på utbildade gruvarbetare, leder troligen till en löneglidningssituation. Troligen kan en ökning av gruvarbetarlönerna väntas.
Men det är mer komplicerat än så, menar gruvfacket vid Malmbergsgruvan.
Hotad gruvindustri
Bristen på utbildade gruvarbetare, eller bergarbetare, kan i värsta fall hota hela den svenska gruvindustrin. Gruvfacket förespråkar därför en snar satsning på gymnasiala bergarbetarutbildningar.
Redan i dag "stjäl" gruvföretag och entreprenörsföretag arbetskraft av varandra.
Snart befaras en situation där gruvföretagen tvingas rekrytera dem "man får tag i" med följd att både produktion och säkerhet i gruvorna riskeras.
- Det är ta mig tusan vår skyldighet som fackförening att säkerställa att vi har arbetare som är dugliga och bra och att vi behåller den kunskapen vi har eftersom vi är på väg in i en situation med arbetskraftsbrist, säger Tomas Nilsson ordförande Gruvfyran.
- Vi står också inför en situation där vi ska driva verksamhet djupare under jord med dyrare utrustning. Det går inte att backa från utbildningsbehovet längre.
- Nu borde man verkligen inse behovet av tekniska utbildningar i kombination med yrkesutbildningar. Visst är universitetssatsningar bra men det är lika viktigt att vi har kompetent personal inom gruvindustrin som ska hantera det utvecklingen och forskningen presterar. Men det kommer vi inte att ha någonstans i Sverige om det fortsätter så här.
Höjda löner
Första steget är en höjning av gruvarbetarlönerna för att locka en ny generation att utbilda sig för jobbet.
Nästa är att etablera gymnasiala bergarbetarutbildningar.
- Det är ett ansvar för både regeringen och kommunen. Man borde långt tidigare ha säkerställt att Malmfältens gruvföretag inte ska lida brist på kompetens. Satsas det 50 miljarder på forskning och utveckling vid universiteten kan man också sätta 50 miljarder på att skapa utbildningar för kommande generationer, säger Tomas Nilsson.
LKAB medveten
Mats Petterson, LKAB, personaldirektör, håller med till viss del.
- Vi ser ett begynnande problem. Ju fler branschanpassade utbildningar är för våra behov, desto bättre, säger han och framhåller det statliga ansvaret.
I dagsläget kompenserar LKAB bristen inom vissa yrkeskategorier genom internutbildningar där det är möjligt.
Något som också oroar det stora gruvföretaget är det minskande antalet gymnasieelever i Malmfälten de kommande åren.
- Tittar vi några år framåt minskar intaget dramatiskt. Blir det ännu mer konkurrens om arbetskraft är det än viktigare att vi tittar på det.
Ett sätt, som LKAB redan prövat, är att försöka öka statusen på arbetet som gruvarbetare.
Något som gruvfacken anser även har med löneläget att göra.
Genomsnittslönen för en industriarbetare ligger i dag på cirka 24.000 kronor i månaden medan genomsnittlönen för en gruvarbetare är ett par 1.000-lappar mindre.
Så jobbar vi med nyheter